Tankar om DIF:s vår 2019: ”Jag drömmer om att ”Mush” kommer hem”
Forum 1891 sammanfattar vårsäsongen, idag är det Gustaf Nilssons tur.
Egna tankar:
4 av 5 i betyg. Så vill jag inleda min recension av Djurgårdens vårsäsong. Visst kan man tala om derbyförluster (där är vi härdade) och att vi hade kunnat gå hela vägen i cupen. Men med vetskapen om att vi bytt tränare och på kort tid spelat in en helt ny centrallinje är det bara kolla på tabellraden för att säga att Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf snabbt förverkligat sin spelidé i DIF.
Efter fjolåret är det också glädjande att se riktiga laginsater som mot Häcken (se mer nedan!) där spelare hoppar in på helt nya positioner och sköter uppgiften galant. Det lyckas man bara med om tränarna är EXTREMT tydliga med spelidé. Alla vet exakt vad de ska göra på planen och kan lita på att ens lagkamrater också gör det. Då kan man vinna matcher mot bra motstånd, trots skadebekymmer.
Vårens bästa DIF-match:
Enkelt. Häcken borta. Våra förutsättningar i den matchen var så dåliga att min kompis Klas lovade att bjuda oss andra på dryck hela Göteborgsnatten om vi ens tog poäng. Hur det slutade? Haris Radetinac och Kevin Walker löste sina nya försvarspositioner på ett utmärkt sätt och vi slog det lag som, efter Malmö, har bäst balanserat lag.
Det är också den läktarinsats jag tar med mig från våren. Otroligt bra väder, många tillresta djurgårdare på Hisingen och tre välförtjänta poäng. Livet kändes komplett där och då.
Vårens bottennapp:
Svårare. Visserligen var vår andra halvlek mot Helsingborg ett bottennapp, men vi kom ändå undan med en poäng. Därför svarar jag istället Hammarby-matchen. Vi kommer ut helt snett och låter Bajen pressa sönder oss. Det kändes aldrig som att vi var med i matchen. Seger där och vi hade hängt av de grönvita från tabellen. Nu blev deras seger istället en räddningsplanka.
Vårens bästa spelare:
Elliot Käck. Om man ska helt gå på förväntningar. Vi visste att Buya kunde göra mål, att Danielson var en bra mittback och att Ring hade en till växel i sig. Men Käck såg nog de flesta som en backup till Augustinsson. Men han har växt under Kim & Tolles förtroende och passar helt perfekt in i deras sätt att spela fotboll där ytterbackarna snarare blir wingers. Extra glädjande då vi vet att Elliot Käck är djurgårdare sen barnsben och växt ut till en pappa i laget.
Vad vill vi se i sommarfönstret:
Finns det något lag i allsvenskan som inte är på jakt efter anfallare? Jag tror inte det. Och Djurgården är inget undantag. Även om Buyas målproduktion i vår lovar gott inför hösten och att Adam Bergmark Wiberg är en talang vill jag se något mer.
Får jag drömma fritt? Då vill jag se att Bosse löser Nyasha Mushekwi. Han har visserligen 1,5 år kvar på sitt kontrakt i Kina men utlänningskvoten kan göra att han blir en fri spelare innan dess. När det sker ska ”Mush” komma hem till Djurgården.
Kan även tänka mig att förstärka högerbacken med en spelare till och eventuellt plocka in en ytter, men det är sekundärt.
Vad vill vi se bättre efter uppehållet:
Stabilare insatser. Vår tabellplacering är över förväntan, men går man in på detalj i varje match har det skakat rejält stundtals. Sen måste spelare som Astrit Ajdarevic höja sig minst ett snäpp för att jag ska bli nöjd. Vill se honom högre i banan för att kunna assistera Buya och Ring delikata assist.
Vi får gärna vinna derbyn i allsvenskan också. Gärna i en toppstrid.
