- -
Djurgården - HBK 4-2. Mörblå ridå.
Ett HBK i stort behov av poäng besökte idag Tele2 Arena för en drabbning mot Djurgården. Den slutade dessvärre i allt annat än succé.
Redan i tredje minuten fick Djurgården en hörna som Halmstad fick bort. Men det var där Djurgårdens spelövertag skulle börja sätta sig. Det märktes också tydligt att Janne språkat om ett Djurgården som kommer spela mycket ut på kanten och sedan försöka med inlägg. HBK hade många egna spelare i straffområdet när Djurgården kom runt på kanten för att kunna freda sig ordentligt. Ironin infann sig dock där Djurgården alltid kändes farliga vid inläggssituationer.
Det var ändå HBK som skulle få den första farligheten i den nittonde minuten. Eric Smith träffade stolpen stenhårt efter ett fint skott utifrån. Bara några minuter senare tog DIF ledningen efter ett fint inlägg och en komplett fri Andersson som bara kunde möta rätt fram med pannan.
Därefter skulle vårat sommarförvärv komma igång. För Rusike skulle inte måla en gång, utan två gånger inom en relativt kort period. 1-1 gjordes genom en mottagning från Krogsgård och en vändning strax utanför straffområdet. Därefter skulle Liverstam stå för assisten när Rusike mycket elegant vände bort Bergström i Djurgårdenförsvaret och placera in 2-1. Inte alls välförtjänt rätt spelmässigt. Men ack så viktigt för de blåsvarta. Men där skulle drömmen om första bortavinsten stanna.
För Djurgården utnyttjade HBKs extremt slarviga och passiva försvarsspel genom att först göra 2-2 efter obefintligt försök till rensning i HBKs straffområde, 3-2 efter ytterligare slarv i försvaret samt 4-2 på en elegant frispark.
Det fanns några bitar som var bättre idag. Vissa delar av Halmstads offensiv t ex. Men det är fortfarande alldeles för slarvigt både i försvaret och i speluppbyggnaden. Spelet är så långsamt att alla Djurgårdsspelare hinner ställa sig rätt i försvaret, varje gång. Spelet från vårt mittfält går i princip aldrig rätt fram, utan vi tar alltid vägen genom försvaret och flertalet spelare håller i bollen 10 sekunder för länge så att potentiella situationer och möjligheter rinner iväg. Det finns ibland försök till djupledslöpningar men sällan uppfattar spelarna det och man spelar bollen till ett säkrare alternativ och mer defensivt alternativ.
Sead Haksabanovic såg spännande ut efter att han byttes in istället för Keene och Rusikes aktioner vid båda målen var i särklass.
Detta är också andra matchen i rad som Janne Jönsson monterar ned vårt anfallsspel genom att byta ut våra två anfallare. Den mentalitet som HBK behöver är inte den som Jönsson för tillfället utstrålar. Min känsla är att Janne behöver visa oss att det är vinster och poäng man vill ha med sig från matcherna och att man inser allvaret i tabelläget.
Nu väntar ett litet längre uppehåll och då hoppas i alla fall jag att Silverholt och Ljung ska bli fit for fight. Det saknas just nu valmöjligheter för Janne som verkar ha spikat sin elva ganska så hårt, trots ständiga poängtapp. Förhoppningsvis kan Silverholt och Ljung förändra den tyvärr, ständigt nedåtgående trenden.
