- -
Djurgårdens IF - IFK Göteborg 1-1 (2-4)
IFK Göteborg har tagit hem sin sjätte titel i Svenska Cupen efter att laget besegrat Djurgården på Friends Arena.
Över 20 000 personer var på plats på Kompisvallen för att se Blåvitt spela cupfinal mot Djurgården, över 4 000 av dem var göteborgare. Innan matchstart tände båda klackarna pyroteknik vilket gjorde att matchen skötts upp i ungefär en kvart.
När spelet väl kom igång fick Blåvitt en drömstart och gjorde 1-0 redan efter fem minuters spel. En frispark från egen planhalva (slagen av Bjärsmyr) når Haglund som skarvar vidare bollen till Hysén som i sin tur skarvar vidare till Söder som kommer igenom backlinjen och skjuter ett skott som blockeras av en försvarare, returen hamnar fri i straffområdet och på den kommer Hysén först och tacklar in bollen i mål.
Efter Blåvitts ledningsmål ändras tyvärr matchbilden ganska drastiskt. Djurgården tar över spelet mer och mer ju längre tiden går och i slutet av första halvleken hade Djurgården flera bra lägen, dock var skärpan i avsluten allt annat bra från stockholmarna.
Blåvitt leder med 1-0 i halvtid, ett resultat som inte var alltför rättvist sett till spelbilden. De jag pratade med i halvtid var överens om att Blåvitt behövde lyfta spelet i andra, annars skulle kvitteringen komma.
Tyvärr inleder Blåvitt andra halvlek som man avslutade första och Djurgården satte press direkt. Djurgården skapar ett par lägen tidigt innan man i matchminut 51 får hörna. Hörnan går mot den bortre stolpen där Amartey får gå upp relativt ostört och nicka in 1-1. Bollen går in mellan benen på Emil som därmed få ta på sig en del skuld för det målet.
Efter målet fortsätter Djurgården att spela bra i några minuter och Blåvitt såg ut att vara riktigt illa ute. Blåvitt gör sedan ett dubbelbyte där Emil och Sam ersätts av Sobra och Farnerud. De bytena gör att Blåvitt lyfter sitt spel och börjar etablera mer anfallsspel. Sobralense gör dessutom ett bra jobb defensivt, första gången jag imponeras av honom i den aspekten av spelet.
Blåvitt tar alltså över spelet i och med bytena och skapar en del halvchanser, men närmast att avgöra under ordinarie tid är Djurgården. I matchminut 75 får Jawo en boll och utmanar tre blåvita spelare, Jawo lyckas hålla i bollen och hittar fram till Fejzullahu som får ett jätteläge men stoppas av en underbar räddning från Alvbåge. På den efterföljande hörnan nickar Djurgården in ytterligare en boll i mål, men hörnan skruvades över kortlinjen innan den gick in i straffområdet och målet blir därmed bortdömt.
Det blir inga mer mål under ordinarie matchtid och det blir därmed förlängning. I förlängningen dröjer det länge innan det tänder till ordentligt, men under de fem sista minuterna träffar Blåvitt målställningen två gånger. Först nickar Haglund bollen i ribban och sedan skjuter DMK ett skott via en djurgårdare i stolpen.
Det blir till slut ett straffavgörande. Undertecknad klarade i det här läget inte av att kolla mer och missade faktiskt alla straffar, jag hörde bara reaktionerna. Jag har dock sett straffarna i efterhand och de föll så här:
- Jawo skjuter för Djurgården och träffar den högra stolpen (utifrån strafflägarens perspektiv).
- Haglund skjuter Blåvitts första och sätter den säkert till vänster. 1-0.
- Andreas Johansson sätter sin straff, också den åt vänster. 1-1.
- Bjärsmyr går fram och skjuter åt höger, men straffen är inte bra och Höie räddar.
- Solignac skjuter nästa straff och den är riktigt dålig, i princip rakt på Alvbåge som räddar enkelt.
- Dyrestam är nästa man att skjuta och han sätter den till vänster när Höis går åt höger. 2-1.
- Nymann blir Djurgårdens sista straffskytt när han skjuter i ribban.
- Farnerud får chansen att avgöra och han tar chansen. Han skjuter åt höger, Höie chansar åt vänster.
Blåvitt är cupmästare för sjätte gången i historien och får kvala till Europa senare i sommar. Det var ”bara” cupen, men första titeln sedan 2008 är ett faktum och äntligen kan vi fira igen!
Tankar efter matchen
- Underbart att se alla Blåvita kamrater i Stockholm, nära 5 000 av oss var där och hejade fram vårat lag. Tyvärr kastar en idiot en bengal mot djurgårdarna och flera andra hetsade onödigt mot djurgårdsklacken. Blåvitt kommer givetvis att bestraffas för detta på många sätt, dels genom böter och i värsta fall spel inför tomma läktare. Den än hårdare bestraffningen kan mycket väl vara att allt fokus hamnar på idioterna och att det som kunde varit en stor framgång nu av många ses som ett misslyckande, vi kommer säkerligen tappa en del åskådare på det här. Återigen skall dock de flesta, 4 900 av 5 000, ha en stor eloge för sin insats, synd att vi hamnar i skuggan av de som förstör för fotbollen.
- En stor del av matchen spelar Blåvitt tyvärr ganska dåligt, vi måste bli bättre på att kontrollera spelet när vi leder, vi kan inte varje gång falla tillbaka i knäet på Alvbåge.
- Alvbåge räddar oss igen, en bra målvakt i bra form kan bli guld värd även i höst.
- Nu kan vi se fram emot Europakval i sommar och eventuellt ett bra tillskott till den blåvita kassan.
- Det är helt fantastiskt att få fira en titel igen!
Framåt Kamrater! Mot Europa!