Djurgårdens IF - Kalmar FF 1-1: Himmel och helvete för Mendes
Ett tidigt mål för vardera lag, sedan fick det vara nog. Djurgården och Kalmar FF delade på poängen på Stockholm Stadion i en match utan alltför mycket målchanser. I blickfånget stod Daniel Mendes som noterades både för ett kvitteringsmål och ett rött kort.
Stockholm och dess hundraåriga Stadion bjöd på sol och Nanne Bergstrand bjöd – föga oväntat – på förändringar i startelvan. Papa Diouf och Tobias Eriksson som varit skadade klev båda in i startelvan som påminde rätt mycket om förra årets 4-1-4-1-formation:
Kalmar FF: Etrit Berisha – Emin Nouri, Paulus Arajuuri, Markus Thorbjörnsson, Jörgen Skjelvik – Henrik Rydström – Papa Diouf, Tobias Eriksson, Erik Israelsson, Daniel Mendes – Abiola Dauda (Sebastian Andersson 73)
Magnus Pehrsson på sin planhalva hade förändrat allra längst bak. Nye danske keepern Kasper Jensen som inte övertygat särskilt mycket hittills i vår fick stå åt sidan för Tommi Vaiho. Längst fram var dessutom ex-röda Ricardo Santos tillbaka i elvan efter att ha fått se James Keene starta i hans ställe på Strandvallen senast.
DIF (4-2-3-1): Tommi Vaiho – Kebba Ceesay, Marc Pedersen, Joona Toivio, Andreas Dahlén –Yussif Chibsah (Simon Tibbling 90+1), Daniel Sjölund – Peter Nymann Mikkelsen, Kasper Hämäläinen (Philip Hellquist 75), Sebastian Rajalakso – Ricardo Santos (James Keene 62)
Första halvlek
Hemmalaget rivstartade och tog ledningen omedelbart. Hämäläinen ordnade frispark i fint läge, Joona Toivios utmärkta skott tippades i stolpen av Berisha och på returen var Hämäläinen före stillastående kalmariter. Kalla det finsk sisu om ni vill – 1-0 Djurgården blev det vare sig ni vill eller inte.
Därefter följde en något besvärlig kvart för KFF som inte fick ordning på spelet. Utöver målet skapade Djurgården inte heller något särskilt farligt och i takt med att minuterna gick kändes det som att bortalaget tilläts växa in i matchen. Något kvitteringsmålet onekligen hjälpte till med... I den 22:a minuten slog Tobias Eriksson en strålande hörna tätt in på mål, kaos uppstod i målområdet och efter att både Diouf och Arajuuri missat fick Daniel Mendes träff och lyckades raka in bollen bakom Vaiho. Mendes – som ju har ett förflutet i AIK – rusade ut mot publiken i stor glädje och blicken riktad mot skyn i tacksamhet gentemot Gud. Den assisterande domaren tolkade firandet som provocerande mot hemmasupportrarna och uppmärksammade domaren på att ett gult kort kunde vara på sin plats. Vart Daniel Mendes borde ha rusat för att få jubla är lite oklart. Till KFF-klacken på andra sidan arenan kanske.
Resterande delen av första halvlek var spelmässigt jämn, precis som vi sett tidigare i år släppte KFF till ytor mellan eget mittfält och backlinje lite väl lätt. Några konkreta målchanser blev det dock inte för DIF, istället var det Kalmar som i slutskedet av halvleken var allra närmast ett ledningsmål. På ett långt högerinlägg från Dauda nickade Erik Israelsson välplacerat mot bortre stolpen men Vaiho sträckte ut och tippade bollen utanför.
Andra halvlek
KFF öppnade andra halvlek bäst och en del fina samarbeten och kombinationer kunde stundtals skönjas i offensiven. Den riktigt vassa chansen bjöds man dock helt och hållet på av motståndarmålvakten. Efter att ha greppat en hörna skulle Tommi Vaiho sätta igång spelet snabbt men på något vis lyckades han skjuta bollen rakt i ryggen på hemvändande Paulus Arajuuri. Bollen damp ner hos Dauda som fann sig tillräckligt snabbt för att få iväg ett avslut mot det övergivna målet, men inte tillräckligt snabbt för att kunna styra avslutet innanför stolpen.
På lite liknande sätt som vi sett Kalmar växa i första halvlek växte Djurgården i takt med att den andra halvlekens klocka tickade. James Keene byttes in mot ganska anonyme Santos och Keenes intensiva, aggressiva spelstil gnagde en del i skinnet på bortaförsvaret. En ny frispark från Joona Toivio mot samma vänsterkryss vållade en hel del bekymmer för Berisha men han fick fingrarna på bollen som kanske ändå hade passerat på fel sida stolpen.
Med fyra minuter kvar av ordinarie speltid tappade en tröttkörd Daniel Mendes boll och i närkampen krokade han i sin motståndare som var på väg att försöka skapa en omställning. En varning som – till skillnad från brassens första – kändes svår att argumentera emot. Rött kort alltså på Mendes, som var mäkta irriterad.
I matchavslutningen blev det följaktligen mest DIF, Philip Hellquist hann med en stilig språngnick i burgaveln innan den stora chansen dök upp för James Keene. Engelsmannen tog en smart löpning in emellan Kalmars mittbackar och Rajalaksos höga båginlägg landade perfekt på pannan. Ur drömläge lyckades Keene ändå inte placera bollen bättre än rakt på den välplacerade Berisha, och 1-1 fick lov att stå sig matchen ut.
Tankar
Detta var ett steg framåt, helt klart. Fortfarande saknas en hel del, att kalla passningsspelet för bra är nog fortfarande att ta i lite. Men idag kunde man skymta en del av det kombinationsspel som Nanne vill se sitt lag använda sig av, och det kändes som att anfallsspelet var... vettigare. Papa Diouf föll bort i ganska hög utsträckning i andra halvlek men var aktiv i första halvlek och hans framåtanda och attityd kommer det här laget att dra nytta av. Tobias Eriksson gjorde en fullgod insats och även han känns som ett välkommet tillskott i startelvan.
Frågetecken finns fortfarande för ytan framför egen backlinje, sedan tidigare är vi vana vid att Kapten Rydström oftast har järnkoll på den. Det känns inte riktigt lika stabilt hittills i år. Om det har att göra med instruktioner om att inte falla alltför mycket för att på det viset hålla laget och presspelet uppe, eller om det är något annat vill jag nog låta vara osagt.
Positivt idag var också att Sebastian Andersson kom in med energi och visade sina kvaliteter som bollmottagare. Där är han den bäste vi har.
Nu...
...väntar en ny hemmamatch på den arenan som ska vara vår borg, där lag som Gefle eller GAIS (för att några slumpmässigt utvalda exempel) inte ska tillåtas vinna eller ens ta poäng. Och för att få in känslan av att detta är vår borg, vårt näste, vårt hem – så krävs det att vi är där. På läktaren. Fler än 5 000.
FF - Fortsätt Framåt!
