Drugge engagerar!
Åsikterna går onekligen isär, och det verkar inte finnas något mellanting, svart eller vitt helt enkelt. Nyförvärvet Andreas Drugge har onekligen engagerat under dagen. Många hävdar bristfälliga ambitioner från IFK Göteborgs sida, jag hävdar motsatsen.
Andreas Drugge må vara svåger till Tobias Hysén, och en karaktärsspelare i den bemärkelsen att han kommer smälta in i gruppen hur enkelt som helst. Men det är inte anledningen till att Andreas värvas. Han har under tre säsonger i TFF presterat en bra fotboll, på en position som vi just nu inte har liknande spelartyper. Visserligen hävdar många att Elmar besitter samma kvalitéer, jag håller inte med, Andreas har ett helt annat tempo. Och då menar jag inte tempo i den meningen att det är en snabb spelare, för någon speedkula är det inte, jag menar tempo i bollbehandling, i levererandet av passningar, i huvudet helt enkelt.
Jag tycker till skillnad från många andra att detta visar på goda ambitioner från IFK. Intentioner att spela ett spel via mittfältet, för Drugge är ingen spelare som vinner särskilt många höjddueller, han vill ha bollen vid fötterna och snabbt leverera konstruktiva passningar.
Missförstå mig rätt, det låter på mig som att Andreas är guds gåva till fotbollen och det är han inte, men en ytterst kompetent Allsvensk spelare. Många mig inkluderat anser att IFK har bredden i truppen men saknar spets i många avseenden, där är jag med. Och jag tycker detta är just ett spets-förvärv.
Jag har kort och koncist redogjort för varför jag är av uppfattningen att Andreas är en kanonvärvning, en spelare som kanske inte säljer 1000 extra årskort men som har möjligheten, om han används rätt att utveckla IFK Göteborgs spel på ett bredare plan.
Vad tycker ni? Håller ni med mig eller är ni av en helt annan åsikt? Vädra gärna era tankar kring värvningen av Drugge. Helst genom anledningar till för och emot, och inte enbart ”pissvärvning” eller ”kanon-förvärv”. Håll nivån uppe i kommentarsfältet.
