ECL: Hammarby vidare i Europaspel efter magnifik vändning
Hammarby förlorade nere i Serbien med 3-1. Gästande Cukaricki trodde nog att saken var klar. Tänk så fel de hade. Hammarby storspelade och vann med 5-1 efter mål av Jeahze, Selmani 2, Paulsen och Swedberg.
Det finns kvällar och det finns kvällar. Aldrig sen den där matchen 2001 har jag varit så lycklig över att ha fått uppleva en fotbollsmatch. Det var något med genomförandet, modet, frenesin, hjärtat, spelet och försvarandet av våra färger. Det här - mina vänner - är en kväll jag nog aldrig kommer att glömma.
Jag är väl medveten om att det är stora ord. Men den här pandemin och tiden utan läktarlivet har varit så jävla kasst för mig. Idag fick jag uppleva en match som lämnar mig kvar med en enorm känsla av stolthet.
Jag kom in sent. Vi säljer matchprogram i arenagången och sen ska allt packas ihop och läggas i vårt förråd. Väl inne på arenan hör vi hur folk vrålar efter straff. Domaren har inte blåst.
Möter Kent, säkert nästan 2 år sen. Han ler och säger att vi redan skapat flera feta chanser. Att vi ser ruggigt heta ut.
Jag hinner knappt ställa mig på min plats innan vi tar ledningen. Jeahze är klinisk i sitt avslut och målvakten har inte en chans. Så otroligt viktigt att vi gör ett tidigt mål.
Hammarby trummar på. Verkligen trummar på. Jag ser prestationer av Jeppe Andersen, möjligt att karln gör sin bästa match i bajentröjan, Mads Fenger och Astrit Selmani som får ögonen att tåras. Amoo skapar oreda. Det är han som tar sig förbi sin back när vi tar ledningen.
2-0 kommer också. Jag står exakt i linje. Han är offside. Den assisterande domaren är flera meter bakom. Skit i det, Astrits avslut är klass. Ludwigssons djupledspassning magnifik men innan dess har bollen gått fint från Fjolusson. Så jävla vackert! Överlag är det en fröjd att se Astrits jobb idag.
Björn Paulsen var rätt kass i bortamatchen. Idag var det något helt annat. Strax innan paus kommer bollen sen via Mads Fengers briljanta inlägg kommer han högst och gör förstås det hans ska. Ett jättefint och jätteviktigt mål.
VI har 3-0 i paus. Siffror som betyder att vi har vänt på steken. På läktarplats möter jag leenden och huvudskak. Folk tror nog inte riktigt på föreställning. Vad var det liksom som hände?
Det fanns bud på fler mål. Amoo har flera chanser. Så kommer då reduceringen. Helt oförtjänt och för en kort sekund fick jag ont i magen. 3-1 betyder likaläge och förlängning.
Men vad fan oroade jag mig för? Vi har ju Williot. I pausen fick jag chansen att tacka mamma Malin för att de tog nattskiftet i kontraktförhandlingen och att signaturen till slut satt där. Han är alltså 17 år. Skrev på ett nytt kontrakt minuter innan fönstret stängde igår.
Jag är helt begeistrad över vad killen presterar. Med tekniken, löpsteget, blicken. Så fruktansvärt imponerad. Han gör mål igen. Det viktiga 4-1 kommer i ett läge där vi behövde det. Han tar emot passningen på en touch med högerfoten och klipper till på halvvolley med samma fot. Bollen sitter där den ska. Otagbart för målvakten.
Sen gör ju Astrit sitt andra för kvällen. 5-1 är också vackert. Uppoffrande spel. Han är där han ska. Han gör det han ska. Han är vår. Ännu en gång är det Jeahze som står för assisten. Även han gör en jättematch idag. Imponerad!
Här någonstans kommer tårarna. De bara rinner ner för kinderna. Jag inser att vi kommer att greja det. Vi är otroligt mycket bättre än gästerna. Det är finfin stämning på läktarplats. Det är sommarvärme. Det är vår kväll. Det är verkligen vår kväll. Varenda spelare stod upp för klubbmärket ikväll.
När domaren till sist blåser av får vi fira med spelarna en lång stund. Jag ser bara leenden från öra till öra runt omkring mig. Superlativen haglar. Det här var något speciellt.
Jag tar kliven ut från arenan. Jag är förstås själaglad. Jag är lycklig och euforisk. Men framförallt är jag stolt. Så himla, himla stolt.
Tack Bajen. Det här gör jag gärna om!
