AFC Eskilstuna - Västerås
5 - 2

Efter AFC - VSK: Hejdå VSK!

Jag är inte riktigt säker på vad som hände. Men det hände. Tror jag iallafall.

Jag skall inleda med att be om ursäkt för att ingen inför matchen artikel kom ut, önskar att dygnet var 30 timmar inte 24.. Men, matchen, herregud!

Inför - Förutsättningarna inför denna rivalkamp var lite blandade. Samtidigt som AFC låg i toppen och VSK närmare botten av tabellen så hade AFC få smaka på förlust mot Skövde veckan innan, medan VSK plockade sin första seger hemma mot ÖSK. AFC var ganska svaga i matchen mot Skövde och kunde inte riktigt spräcka deras försvarsspel. Målet för hemmalaget gjordes av Amar Mushin. Sedan AFC och VSK börjat tampas mot varandra så har AFC endast vunnit 1 gång. 1-0 borta 2020 genom en Wilhelm Loeper straff, så jag var trots tabellen inte allt för självsäker.
AFC gjorde två förändringar gentemot Skövde matchen. Felix Michel var tillbaka och ersatte Lawson Sabah, medan lagkapten Karim Mammar gick in för Yakubu efter sin avstängning.

Matchen - Redan från den första minuten syntes det att Kalle Karlsson och hans mannar hade gjort sin hemläxa. Man pressade högt och lät inte AFC få en sekund med bollen. Hemmalaget slarvade vid flertalet tillfällen och fick inte riktigt något grepp om matchen, något som även skulle visa sig på resultattavlan i paus. Först skulle Simon Johansson skjuta en frispark i AFC-muren som styrdes in, (målet blev sedan skrivet som ett självmål). Sedan skulle någon som är van vid Eskilstuna, nämligen Max Larsson öka på till 2-0 efter att han slagit in en målvaktsretur. Larsson var förra året utlånad till IFK Eskilstuna.

AFC var inte alls nöjda i paus vilket kunde höras på Sadmir Zekovic’s halvtidsintervju. Man har också hört från AFC’s tränare Jawad Al Jebouri att han aldrig varit så arg i paus av en fotbollsmatch - med all rätt. AFC såg tama ut, ingen vilja, ingen jävla anamma. VSK kunde ha ökat på till ännu mer om det inte var för AFC’s bjässe i kassen Nick Wolters. Gurkorna lärde mycket välförtjänt 2-0 i paus.

Sedan blev det egentligen inte mycket bättre i början av andra heller. AFC fortsatte bjuda på chanser och bollar. VSK sköt först på egen spelare i offside-läge, sedan Jesper Manns i huvudet när man mer eller mindre hade öppen kasse. Att bortalaget inte ledde med 4-5 bollar var ett mirakel.

Vid minut 74 skulle ett annat mirakel tändas. Hemmalagets lagkapten Mammar vann en tackling på mittplan och visade lite av det där modet som behövdes. Han drev vidare i banan och avlossade en ”daisycutter” in i det borte hörnet och tände hemmalagets hopp.

6 minuter senare skulle hemmalaget kvittera. Abdul-Halik Hudu snappade åt sig bollen på mittfältet och spelade Amar Mushin som vände, vred och sköt. Bollen satt i krysset och AFC hade utjämnat till 2-2!

Innan man han säga ”Amar Mushin leder skytteligan” var vändningen komplett. Dryga 20 sekunder efter Mushins 2-2 mål vek André Alsanati in från högerkanten och lyfte bollen in i det borte krysset, som taget ifrån Lionel Messi’s handbok! AFC hade vänt på steken! 3-2!

Det var dock inte slut än! Inbytte Yakubu blev passad av Zekovic. Först sköt han, fick tillbaka bollen från målvakten och serverade Mushin som skickade Tunavallen i eufori! Glöden i anfallarens ögon efter 4-2 målet går inte att sätta ett pris på. Bilderna på AFC’s tränare Jawad Al Jebouri var också underbara, han förstod inte vad som var på väg att hända!

Sedan skulle en Eskilstuna-kille få avgöra matchen! Alsanatis skott räddades, men på returen kunde debuterande Joel Berhane stänka in 5-2 och avgöra matchen! Den orangea delen av publiken jublade, den grön-vita delen åkte hem.

Efter slutsignalen kunde AFC samla sig och fira inför sin hemmapublik!

En incident som har uppmärksammats efter matchen var VSK’s kapten Simon Johanssons intervju. Ni som läst mina artiklar vet att jag anser att Simon har det bästa mellannamnet i svensk fotboll. Han heter alltså Simon Pasqual Johansson. Underbart. Något som inte var lika underbart var hans ordval i Discovery-sändningen efter matchen. Orden tänker jag ej repetera här, men om ni inte redan sett intervjun, gör det!

Rättvist resultat - Om man kollar på siffrorna efter matchen hade AFC fler skott, men VSK borde självklart ha dödat matchen tidigare. AFC visar upp ett hjärta och mod som är ovärdeligt för att vända matchen dock. Full eloge!

Bästa spelarna i de båda lagen -

AFC - Trots 5 mål framåt blir det Nick Wolters. Utan Nick kunde AFC ha legat under med 4 eller 5 bollar vid en tidpunkt. Han räddar kvar AFC i matchen vilket gör vändningen möjlig. André Alsanati förtjänar en benämning, samt Amar Mushin som fortsätter att göra mål!

VSK - Ingen. Om man kapitulerar på det viset förtjänar ingen denna titel. Möjligtvis VSK’s 12:e spelare, klacken som under stora delar av matchen manade på sina gubbar.

Efter matchen hörde jag av mig till AFC’s tränare Jawad för en kommentar:

”En väldigt dålig prestation från laget som sammanfattar oss lite den senaste tiden, 5 raka halvlekar efter Landskrona matchen som vi gör riktigt dåligt, där vi är väldigt missnöjda och kan bara be om ursäkt till våra supportrar och till vår ledning, vi kommer tillbaka och gör en bra andra halvlek som får ett magiskt slut. Vi har förhoppningar att den dåliga perioden är över och att vi nu ska kunna komma tillbaka i bra form och visa upp våra kvaliteter och det vi är bra på. Vi har alltid ambitioner att vara i vårat bästa slag och alltid bjuda på bra fotboll samt utmana om 3 poäng i matchen. Vi hoppas såklart på fortsatt stöd från våra supportrar och kan återigen bara be om ursäkt för den dåliga perioden vi har bakom oss. Vi hoppas att det inte ska upprepas och att vi kan bjuda upp till mycket bättre fram över”.

Så startade AFC:
1. Wolters (målvakt)
3. Mammar (kapten)
6. Williams
10. Alsanati
13. Michel
15. Fors
19. Zekovic
21. Marques
23. Manns
33. Mushin
43. Hudu

Avbytare:
8. Shamoun (inbytt)
11. Yakubu (inbytt)
14. Berhane (inbytt)
17. Ekeroth
20. Sabah (inbytt)
27. Sarr (målvakt)
30. Uppenberg (målvakt)