Efter Allsvenskan: Hammarby
Hur gick det för Bajen?
Hammarby
Plats: 8
Hammarbys Tommy Fagerberg berättar:
Berätta lite kort om er säsong. Vad som varit bra, hur funderingarna gått och så.
En skitsäsong. På alla sätt. Henrik Kindlund sade det bäst i Coronans linda. ”Hammarby är inte ett lag med en publik. Det är en publik med ett lag”. När läktarna tömdes försvann gemenskapen, kamratskapen och till viss del passionen. Var finns alla polarna? sjunger Kenta Gustavsson. Nu var den refrängen som ett strypgrepp på oss alla.
Jag vet flera riktiga hardcore supportrar som inte missat en match i mannaminne som hellre lirat boule på Mariatorget i stället för att se matcherna på TV. För dem var matcherna bara en smärtsam påminnelse om vad deras liv kretsat kring. Det stora runtomkringet. Det var bara bean kvar liksom. Köttet, gratängen och grönsakerna var borta.
Jag skulle kunna räkna upp några snygga kassar, bedårande 17-åringar och göteborgska gladiatorer. För visst fanns de där. Men ändå. Det var för mycket som saknades. Inte bara på planen. Den här säsongen vill jag glömma fortast möjligt.
Vad blir betyget för er säsong? Flipp? Flopp? Mellan?
Det är ingen fråga ens. Jag skulle kalla säsongen 2020 som den största floppen i Hammarbys fotbollshistoria sedan videojuggarna kritade på ungefär.
Med hösten 2019 i ryggen där det mesta gick stolpe in samtidigt som det bjöds på skitsnygg fotboll och fantastiska mål. Man verkade i det närmaste oslagbara.
Med denna hybris plus ett par namnkunniga nyförvärv tippades Bajen av många som ett av de gäng som skulle kunna utmana MFF om SM-guldet. Ungefär i omg 3 började den nämnda hybrisen lägga sig. Verkligheten kom emellan.
Vad kan man förvänta sig händer nu för er om man ser till tränare och spelare in och ut?
Jag läste att sportchef Jansson uttalat sig att Billborn blir kvar. Det var glädjande rader tycker jag.
Sedan snackar folk om att locka tillbaka Björn Paulsen. Det låter ju fantastiskt men ändå inte. Hemvändare är sällan så bra som man minns dem. Men försvaret behöver något. Fråga mig inte vad för jag tycker spelarna där egentligen är rätt bra. Gubbe för gubbe. Det vore för lätt att säga en stabil mittback och sedan krypa tillbaka under täcket.
Förra hösten var till exempel Richard Magyar och Mads Fenger solida som ett par tunga Stones-riff i försvaret. Nu är de knappt ordinarie. Detta gäller flera av spelarna där bak.
Muamer Tankovic är det tyngsta tappet helt klart. De dojorna fyller inte vem som helst. Det blir dyrt. Astrit Selmani, kanske?
Men inför årets säsong hade man handlat en av Allsvenskans främsta målskyttar och en snowboardåkare från Örgryte i offensiven. Vi vet alla hur det slutade. Man vet aldrig hur utfallet blir.
Vad blir målet för 2021?
Att ta tillbaka bollen. Bildligt talat. Sedan förvalta den. Återerövra självförtroendet i liret. Inget mer än så behövs. Hur enkelt som helst.
Nä, allvarligt talat så känns det som att hela den här idrotten vi gillar så mycket börjar om på noll på något sätt. Men Hammarbys fotbollslag med dagens mått mätt ska fan inte sluta åtta i Allsvenskan. Det är en sak som är säker.
Vem var seriens bästa...
Målvakt: Isak Pettersson
Back: Anel Ahmedhodzic
Mittfältare: Anders Christiansen
Anfallare: Astrit Selmani
Spelare totalt: Anders Christiansen
Ta ut årets bästa lag
MV: David Ousted (Hammarby)
HB: Jonatan Tamimi (Mjällby)
MB: Hjalmar Ekdal (Sirius)
MB: Robin Tranberg (Varberg)
VB: Erik Figueroa (Helsingborg)
HM: Maic Sema (Norrköping)
MM: Nahir Besara (Örebro)
MM: Erik Israelsson (Kalmar)
VM: Leo Bengtsson (Häcken)
FW: Jake Larsson (Örebro)
FW: Linus Hallenius (Norrköping)
