- -
Matchrapport? GUUUUUULD!
Rättvist, efterlängtat och vackert. Malmö FF är återigen svenska mästare.
Den som klickat sig fram för att nå en nykter analys och sansad redovisning av mötet mellan IF Elfsborg och Malmö FF bör tänka om. Något sådant går inte att finna på den här länken eller adressen.
Jag kan inte. Omöjligt.
Ett enda uns av självklar övertygelse kan jag unna mig: Malmö FF är svenska mästare 2013!
Hela eftermiddagen har bjudit på rafflande dramatik där metrologerna stått i centrum i stället för mittfältskonstellationer och möjliga målskillnadsspekulationer. Skulle matchen komma att ställas in på grund av den annalkande orkanen eller som vissa av oss kallar det, den skånska vintern?
Första halvlek bjöd, som vanligt när dessa lagen gör upp, på underhållande och öppet spel. Molins fick ett bra skottläge efter bara ett par minuter. Eriksson kom fri men sköt även han över. Hamad tråcklade sig igenom boråsarnas mittförsvar både en och två gånger men kaptenen lyfte också bollen en bra bit över ribban. På andra sidan sattes både Ricardinho och Albornoz på svåra prov och det var en öppen tillställning.
Fram till minut nummer 36. Om han skjutit in sig eller om han äntligen fick rätt läge låter jag vara osagt. Men där, i närheten av första krysset, satt första målet. G som i guld, g som i Gische. G som i galenskap!
Därefter är jag inte pålitlig som skribent. Herregud, jag som inte ens var på plats i Borås… Är jag ens pålitlig som supporter?
Hade detta varit en ordinär seriematch så hade vi ikväll gottat åt oss en mycket stark insats på bortaplan. Men ikväll… I kärv väderlek, med så mycket förväntningar på sina axlar och en dyster arenastatistik levererade Malmö FF på ett sådant sätt att ingen vettig fotbollsintresserad kan ifrågasätta det välförtjänta i Malmös 17e SM-guld.
Han hade redan en kungakrona på sin hjässa. I den 70e minuten prydde han den med en diamant. En chipp från snäv vinkel, innanför målvakt och förbi den första stolpen… M som i Molins, m som i mäktigt. M som i mästare!
Om man med lite framtida distans skulle få för sig att skriva en bok om Malmö FFs säsong så skulle Guillermo Molins vara värd minst ett eget kapitel. Det är så imponerande hur han efter en allvarlig skada och ett misslyckat utlandsäventyr på nästan ingen tid alls kom till MFF och lyfte laget, från en position som inte ens är hans egentliga. Vilken karaktär, vilken vinnare!
I samma andetag bör också Magnus Eriksson nämnas. Vilken säsong han har gjort, vilken jäkla värvning! Först en motig inledning och precis när det lossnat försvann hans parhäst Tokelo Rantie. Statistiken ljuger inte, poängbäst är poängbäst.
Och här blir det svårt. När man väl börjat räkna upp hjältar, hur ska man kunna sluta? Det får vi ta imorgon. Och i övermorgon. Och resten av året. Först ska vi titta på när Fotbollskväll summerar AIKs fantastiska kross av Brommapojkarna…
***
Alla var beredda på att planen skulle komma att stormas av segerrusiga himmelsblå vid en bortaseger. Men två gånger? Det har jag aldrig sett förut.
***
Tre saker önskar jag inför den avslutande matchen mot Syrianska. 1. Att alla som köpt biljett dyker upp och hyllar de svenska mästarna. 2. Att Daniel Andersson får göra ett inhopp och ta emot en värdig och högljudd avtackning. 3. Att Dahlin får lägga en straff.
***
2004 mot Elfsborg. 2010 mot Mjällby. 2013 var det Elfsborg som återigen stod för motståndet när guldet hämtades hem. Det måste vara något med de gula tröjorna.
***
Enligt säkra källor berodde den avbrutna första planrusningen på att vissa åskådare hade skor med mörka sulor. Detta hade kunnat orsaka stor skada på underlaget.
***
Någon timme innan avspark kände jag av en nalkande förkylning i kroppen. Vet inte hur det blir med den nu. Imorgon bitti klockan sju ska bilen lämnas in på service. Vet inte hur det blir med det heller.
***
TV-sändningarna ger aldrig en rättvis bild av läktarstämningen blablabla... Jag är ändå rätt övertygad om att de tillresta Malmöfansen var i en klass för sig.
***
Men aldrig någonsin har det varit så ljuvligt att cykla hem genom ett regnigt Motala. Tack Malmö FF, ni är bäst!
