Allt annat än topp fyra är ett misslyckande
Martin Andersson är försvararen som hellre drar på sig ett gult kort än viker ned sig för en motståndare. Han kom till Elfsborg från Arentorps SK 1997 och har sedan dess utvecklats till en stabil försvarare och spelat flera matcher i U21-landslaget. Vem minns inte hans resoluta tackling bara fem minuter in i Svenska Cupfinalen mot Assyriska 2003? Under träningsmatcherna 2006 har han visat sig från sin absolut bästa sida med ett bra försvarsspel och ett snyggt mål.
Martin Andersson, försvarare IF Elfsborg: hur vill du sammanfatta din säsong 2005?
– Jag var lite drabbad av skador som vanligt. Lite för mycket, jag missade några matcher och så vidare. Sen när jag var frisk tyckte jag att jag spelade hyfsat men, på tok för mycket skador för att jag skall vara nöjd.
Sjunde platsen totalt i allsvenskan 2005 har han inte mycket till övers för.
– Det är bättre än året innan, konstaterar han. Så mycket mer är det inte. I år så räcker inte det långt.
Jag har sett dig spela som mittback och ytterback. Vilken är din favoritposition?
– Just nu ser jag mig som högerback. Det är också min favoritposition. Jag kommer med lite mer i spelet och får mer att göra. Ytterback/högerback är det som är min favoritposition.
Hur ser du på den ökande konkurrensen från Andreas Augustsson?
– Det är bara bra. Vi har fått in jättebra spelare och en go gubbe. Så att det är bara bra.
Söndag 17 april, 2005 var det premiärmatch på Borås Arena och Martin Andersson fanns med i startelvan som skulle ta sig an Örgryte IS.
– Det var en helt grym inramning, minns han. Grymt skådespel, vi gjorde väl inte någon jättematch men det var grymt skoj att spela.
När jämförelsen med Ryavallen kommer på tal drar han på munnen.
– Det är som natt och dag. Det går inte att jämföra.
Vilka tycker du är de tre viktigaste egenskaperna för en försvarare?
– Man-mot- man är det väldigt viktigt att man är bra på. Sen är det att man kan läsa spelet hyfsat och att man som jag som är ytterback har bra spelförståelse. Att man kan läsa spelet och spela rätt.
Vilka anser du var Elfsborgs tre bästa respektive tre sämsta matcher under 2005?
– De tre bästa: Hammarby och Malmö hemma. Kalmar hemma var skön att vinna men det var ingen bra match.
De tre sämsta: Djurgården, Landskrona och ÖIS. Det är inga bra matcher.
Hur gick ni vidare efter 8-1 förlusten mot Djurgården?
– Det var bara att bita i de sura. Just nu ser jag det bara som tändvätska, söker en grym revansch för oss. Det var inte roligt just den veckan efter men sen kan man inte gå och gräma sig i det hur länge som helst. Nu är det bara att köra vidare.
Förtroendet för tränarna Magnus Haglund och Peter Wettergren är 100 procentigt hos Martin Andersson.
– De är passionerade för det här och brinner verkligen för fotbollen, säger han. De lägger ned oerhört mycket tid och jobb på det och missar inte någonting i förberedelserna.
Någon direkt jämförelse med förra tränarna Anders Grönhagen och Thomas Ahlström vill han inte göra.
– Anders och Thomas Ahlström var också duktiga men kanske blir det ännu bättre nu.
I vilken liga vill du helst bli proffs utomlands?
– Någon av de tre stora: Spanien, Italien eller England. Spanien eller England helst om man får välja.
Målsättningarna rådet de inga tvivel om.
– En plats i startelvan och få en så bra säsong som möjligt utan skador, säger han. För laget så har vi ett tillräckligt bra lag för att slåss högst upp i serien. Så topp fyra, allt annat är ett misslyckande.
