Elfsborg-Hammarby 0-1
Hammarby spelade taktiskt skickligt i Borås och vann rättvist. Elfsborg gjorde åter en dålig match och har svårt att hitta fjolårsformen.
Hammarby fortsätter att övertyga i årets allsvenska. Efter en taktiskt väl genomförd match kunde de lämna Ryavallen med tre poäng.
Det var dock Elfsborg som började matchen bäst. Med Anders Svensson tillbaka i laget såg det ut som om Elfsborg fått tillbaka självförtroendet i passningsspelet. Elfsborg försökte rulla boll och skapade en del halvchanser under de första 20 minuterna. Farligaste målchansen uppstod efter 10 minuter när Fredrik Berglund kom fri med Lasse Eriksson, efter läckert förarbete av Svensson. Eriksson kom dock ut bra och kunde rädda Berglunds skott.
Efter hand arbetade sig Hammarby in i matchen och kunde jämna ut spelet. I den 29:e minuten tog också Hammarby ledningen genom pigge Andreas Hermansson. Efter ett inlägg från Jonas Andersson mot Peter Markstedt damp bollen plötsligt ned framför fötterna på Hermansson som bara några meter från mål utan problem kunde lägga in bollen bakom en chanslös Johan Wiland. Markstedt var i denna situation uppvaktad av både Martin Andersson och Kristoffer Arvhage, vilket innebar att Hermansson fick stå helt ren.
Det syntes för övrigt under hela matchen att Elfsborg hade stor respekt för Hammarbys anfallspar Hermansson och Markstedt, särskilt Markstedt med sitt huvudspel. Hermansson var lysande matchen igenom, han oroade ständigt Elfsborgs försvar.
När Hammarby tagit ledningen spelade de smart och backade hem med hela laget. De höll ihop laget väl och gav sällan Elfsborg chansen att kontra. När Hammarby väl fick tag i bollen kunde de i stället själva kontra genom framför allt Hermansson.
Elfsborg fortsatte matchen igenom att försöka spela sig igenom Hammarbys försvar. Mot en mur av Hammarbyförsvarare hade dock Elfsborg förvånansvärt svårt att skapa heta målchanser, vid straffområdeslinjen var det oftast stopp. Elfsborg saknar i dagsläget tyngd i anfallsspelet, varken L-G Carlstrand eller Fredrik Berglund är starka i luftrummet. Genom Markstedts fina huvudspel hade Hammarby ytterligare en dimension i sitt spel.
Målchanserna i matchen var ganska jämnt fördelade mellan lagen. Hermansson var nära att göra ytterligare mål ett par gånger, dessutom hade Hammarby en del fina skottlägen. Elfsborgs farligaste chanser var, förutom friläget, ett volleyskott av Berglund ur snäv vinkel i stolpen, ett långskott av Arvhage strax över krysset och ett skott av Svensson.
Hammarby gjorde en fin laginsats. Taktiken att backa hem när man tagit ledningen lyckades väl mot ett uddlöst Elfsborg. Centrallinjen i Hammarby (Eriksson-J.Andersson-M.Andersson-Markstedt) var stark. Dessutom verkar Hermansson vara i riktigt fin form, han kommer säkert att avgöra fler matcher framöver. Kennedy var också duktig, han spelade enkelt och gjorde det bra.
Bäst i Elfsborg var Anders Svensson. Han var den ende som lyckades bemästra det svåra underlaget och visade fina kvaliteter. Andreas Klarström var ganska bra på vänsterkanten, kul att se att han åter vågar utmana. I försvaret var Kristoffer Arvhage bäst, han hade många väldigt fina uppspel.
Jag vill till sist påpeka att förutsättningarna för fin fotboll inte är de bästa på Ryavallen för tillfället. Gräsmattan är grön men oerhört ojämn, vilket försämrar spelkvaliteten avsevärt. Frustrationen över att bollen studsade hela tiden var stor hos spelarna. Elfsborg är beroende av en bra plan för att kunna spela sitt snabba passningsspel. Förhoppningsvis kommer Elfsborg att hitta sitt spel vartefter planerna blir bättre.
Hammarby behöver dock inte på något sätt skämmas för sina tre poäng i Borås. Segern var rättvis.
