Magnus Haglund är Elfsborgs framtid
Jag trodde aldrig att jag skulle behöva försvara vår tränare efter tre matcher.
Jag citerar Lasse Anrell (Anrellsvenskan, Sportbladet, torsdag 22 april 2004):
Magnus "Laholm" Haglund sitter löst. Han har tre-fyra matcher på sig för att vända trenden. Sen är det adios amigos. Men Elfsborg har å andra sidan en lång tradition av att börja allsvenskan uruselt så vem vet..
Ja, det var väl bra att han lade in den sista meningen. Det kan ju faktiskt vara så att Elfsborg inte sparkar en tränare efter sju matcher utan seger. Sedan bör vi ju tänka på att vi som stöttar de små lagen alltid uppfattar medias bild av våra lag som orättvis.
Så det kanske är läge att jag ger min bild av Elfsborg, Haglund och de tre matcher jag följt från läktarplats.
Premiären mot Örgryte innehöll 15 tveksamma minuter som följdes av en lång press mot gästernas mål där den usla planen kom att avgöra tillställningen då Wiland inte lyckades få undan bollen.
Till andra halvlek hade Haglund med Peter Wettergren som assistent fått igång laget ordentligt och man skapade riktigt fina lägen gång på gång.
Precis när man trodde att pressen skulle avta och att ÖIS skulle komma in i matchen igen kom 0-2. En slumpchans från ingenting och helt plötsligt var Hemberg påpassligt framme för att stöta in bollen. Ridå? Inte då.
Istället gör Haglund ett byte och Elfsborg blir ännu bättre än vad man var tidigare i halvleken.
Reduceringen kom och så fick man den där straffsparken som mest kanske var ett straff mot gästernas tidsfördröjningar. Orättvisa skipades då Nilssons iskalla straff prickade ribban.
Att sedan inte kunna resa sig från en straffmiss i 95:e som följdes upp av insläppt mål efter 39 sekunder i nästa match är inte lätt. Hur många lag kan göra det? Och hur många lag kommer att vinna borta mot IFK Göteborg i år?
Visst, Elfsborg gjorde en plattmatch mot IFK, och det visade sig vara en alltför tuff uppgift att vända det fina spelet i premiären till något positivt.
Trots detta inledde man matchen mot MFF mycket bra och hade mycket riktigt ledningen efter en kvart, tjugo minuter.
Tyvärr gav man gästerna lillfingret i och med en dåligt placerad frisparksmur och då tog de hela handen. En försvarsmiss senare var det 1-2 och snart kom nästa försvarsmiss och 1-3.
Ger laget upp då? Nix, man kämpar vidare. 1-5 visar inte att laget bara lade sig. 1-5 visar snarare resultatet av MFF:s effektivitet.
Det är inte Haglunds fel att spelarna uppträder ojämnt. Med tiden är jag säker på att han kommer att visa för Sverige vilken bra tränare han är. Mitt intryck av Magnus är att han är en väldigt stark person. Rak och ärlig. Han ger vettiga svar på frågor istället för att förvränga frågan i bästa politikerstil som så många andra tränare gör. Och han har spelarnas och styrelsens förtroende.
När klubbar anställer prövade och rutinerade tränare heter det i media att det bara är inavel i svensk fotboll. När en klubb anställer en oprövad tränare med många intressanta nya idéer talas det om hur lång tid det tar innan han får sparken.
Och efter tre förluster talas det om huruvida han kommer att klara pressen.
Ibland talas det om att en tränare ska få sparken efter fem-sex omgångar. Men då brukar det handla om dålig coachning i kombination med stora krav.
Haglund har coachat bra, jag har inget att anmärka på. Jag är säker på att han tar ut det lag som ser bäst ut för dagen.
Ge honom chansen att träna laget hela säsongen. Om det inte blir sämre än en tionde-plats (vilket jag är övertygad om att inte blir) är det bara att fortsätta. Han har det nytänkande och de idéerna som krävs för att lyfta klubben mot toppen av allsvenskan.
