Sundsvallsresa!
Bävernylon och Jojk!
Vi sökte efter något. Vi var tvugna att åka till Sundsvall för att finna. Vad för något? En seger! Det faktum att vi inte vunnit mot Giffarna i Sundsvall sedan 1965 hängde över oss i minibussen som ett kallt och fuktigt lapptäcke! Men vi ville annorlunda och efter att ha checkat in på vandrarhemmet på lördagskvällen åkte vi ner på stan för att äta och tjata med lokalbefolkningen. Folket i Sundsvall är fruktansvärt trevliga på alla sätt och vis måste jag säga! Jag har redan nu skrivit upp mig på en resa till Sundsvall nästa år, så jag hoppas verkligen inte de åker ur Allsvenskan!
Under söndagen tyckte vi att det skulle vara kul med en sightseeing av något slag så vi lastade in oss i minibussen och styrde kosan norrut. Vi siktade på Timrå, så det var ingen lång resa. Varför åker man till Timrå då? Nja, vi ville se ishallen och skulle ändå åka till Alnö för att kolla läget där. Så vi träffade en vaktmästare som var väldigt trevlig och vänlig på alla sätt och vis. Han skippade första halvlek av sitt knattelags fotbollsmatch för att guida oss runt i hallen. Jag hoppas att spelarna i Elfsborg aldrig kommer dit, vad avundsjuka de skulle bli i så fall! De hade fan i mig allt där inne och deras relaxavdelning sopade mattan med allt som finns på Ryavallen (enligt uppgift från de som vet vill säga). Men jag hävdar bestämt att hockeyspelare är lite klenare än fotbollsspelare är och behöver daltandet på ett annat sätt än vad fotbollens dito kräver. Jag menar, säg den hockeyspelare som spelar matcher i snö, regn, snöblandat regn, stormar, dimma, fukt och naturligtvis strålande solsken en ljummen sommarkväll när arenan är full med folk som är sommarklädda. (Jag tänkte nämna frusna planer under vinterträningen, men jag kom på mig själv där...)
Jag kan i alla fall med säkerhet säga att vi är de första fotbollssupportrarna som varit i Timrå ishall i juni månad och hejat på ett fotbollslag för att testa akustiken i ladan.
Efter detta valde vi att åka till Alnö för att kolla på en kyrka. Ja, det är sant. Jag var lite skeptisk till att börja med, men när jag såg denna byggnad svängde det. Det var alltså en av landets äldsta kyrkor med anor ända från 1100-talet vi befann oss i och det var mäktigt. Vår guide var kunnig och påläst och berättade med stor emfas om historian om kyrkan. Men det som fick mig att reagera var när hon berättade om när de satte in bänkarna på 1600-talet. Där hade publiken inget att säga till om. Från att ha haft ståplatser i nästan 500 år smällde de in sittplatser över natten och "supportrarna" hade inget att säga till om! Tänk om de gjorde samma med Ryavallen!!! Hemska tanke!
Detta diskuterades sedan i minibussen på väg till Sundsvall där även teologiska frågor dryftades. Vi undrade om Guliganismen kan räknas som en rörelse eftersom Stefan är Gud med 11 apostlar (jag räknar in B-A för att få 11 st). Och om han är Gud, måste då Änglarna göra som han säger när IFE möter ICA? Och är de verkligen Änglar eller är de något annat? Vad vi kom fram till behöver jag inte nämna här och näjer mig med att säga att diskussionen förmodligen går vidare.
Men om nu Guliganismen kan sägas vara en rörelse så passar det bra att Kjell Berggren på Kanico upplåtit Elfsborgskiosken åt Guliganerna att sprida sitt budskap från under och före matcherna. Det är helt otroligt att vi har fått tillgång till den. Ni skulle bara veta vad andra klubbar tycker om det. Det är lite avundsjuka inblandat skulle man kunna säga...
Matchen är inte så mycket att säga om, Elfsborg spelade smart och utnyttjade Giffarnas misstag mycket förtjänstfullt och det jag tar med mig från matchen måste vara Stefans underbara crosspassningar. Om jag säger Beckenbauer och hans förmåga att slå passningar blir ni nog impade, men så bra var Stefan i denna matchen. Heder även åt Patronerna som ALDRIG slutade heja under hela matchen trots underläge.
Ivan fick lämna sina blommor och börjar bli igenkänd till och med i medierna. Det är kul att ha med honom på matcherna tycker jag. Vi funderar på att trycka upp T-shirts med Ivan och Lente på. Vad tror ni andra om det?
På väg hem på måndagen stannade vi till i Norrköping för att hämta lite tifosaker till våra tifokillar som de köpt via Pekingkillarna och det var förvånade Peking fans som helt plötsligt fann 9 gulingar stående i deras klubblokal. Det var nog dagens goda skratt tror jag. Det tog ett par minuter innan de fattade vad vi gjorde där och var vi kom ifrån. Men det är lugnt, naturligtvis, Peking-Fanzen är som alla vet mycket trevliga killar att ha att göra med och vi önskade dem lycka till i matchen mot ÖSK. Det hjälpte tydligen inte fattade jag senare på kvällen.
Ja, det var väl egentligen det hela och jag hoppas att ALLA åker med till Sundsvall nästa år och att vårat lag för all framtid begraver Sundsvallsspöket då. Låt det i alla fall inte gå 36 år till nästa seger mot Giffarna i Sundsvall!
