Fokus på Hasse Berggren
De tre senaste årens bäste målskytt var mycket nära att flytta hem och spela allsvenskt med Gefle IF, vad hände?
Året var 2002, närmare bestämt den 8: e augusti, och Elfsborg hade en viktig bortamatch på Örjans Vall mot Halmstad BK. Normalt brukar jag vara där för att från läktarplats följa de matcherna. Men denna gång var jag förhindrad, för i samma matchminut (57) som Hasse Berggren slår in segermålet (1-0) ser min yngsta dotter Tova dagens ljus på sjukhuset i Varberg, sju mil norrut. Året därpå, den 28: e maj, är jag dock på Örjans Vall och ser Elfsborg spela 1-1 mot HBK. Men saknas gör nummer 13 i Elfsborg, Hasse Berggren. Eftersom hans dotter Mira föddes tidigt dagen därpå och som blivande pappa valde också han att stå över en match i Halmstad. Där slutar nog alla likheter mellan undertecknad och Hasse, men med facit i hand så är det bra mycket bättre med honom på planen än med mig på läktaren. Åtminstone resultatmässigt...
Från Norrsundet med ca 1000 invånare, i folkmun kallad "skärgårdsstaden", tre mil norr om Gävle i Gästrikland växte han upp. Spelade fotboll där tills han var 15 år och gick då till Hamrånge GoIF för spel i division fyra efter något år i juniorlaget. Sedan pockade Gefle IF på uppmärksamhet och han tog ett kliv upp i divisionerna och till staden Gävle. För allsvenskan var han mogen 1998 då Hammarby och Stockholm blev hemvist men några år senare lockade proffsliv i Norge. IK Haugesund kom dessvärre sist i Tippeligan hans första år trots att en tredjedel (11) av lagets mål gjordes av Hasse. Då hans prislapp var för hög blev han kvar i Haugesund och i Norges andradivision men det var en del lag som ville köpa honom. Klubben satsade allt för att gå upp igen men när han insåg att det inte skulle gå bad han om att få bli såld. Mot slutet av den sista säsongen satt han en hel del på bänken eftersom lagledningen ville satsa på dem som skulle bli kvar i klubben. Han hann trots allt med 14 mål på 27 matcher det sista året.
Inför säsongen 2002 kom Hasse Berggren tillbaka till allsvenskan, denna gång till Elfsborg .
Vem var det som värvade dig till Elfsborg?
- Det var Stefan Andreasson.
Samtidigt med dig kom ju Magnus Samuelsson som du spelat tillsammans med i Haugesund, hur kom det sig?
-Jag rekommenderade Elfsborg att värva Magnus.
Vilket intryck fick du då den gången, dels av Elfsborg men också av Borås?
-Jag tyckte Elfsborg var en välskött förening med en ambition att använda sina pengar till att skapa ett starkt lag. Borås är ungefär i Gävles storlek så det var helt perfekt tycker jag.
Anfallare som du är, har du alltid varit det?
-Ja, jag har visserligen spelat på mittfältet någon gång men jag är anfallare.
Är det favoritpositionen?
-Ja, definitivt!
I samtliga tre säsonger som du spelat i Elfsborg har du vunnit den interna skytteligan med 9 mål per säsong de två första åren och 8 det senaste, när får vi se dig göra tvåsiffrigt?
- När vi får ännu bättre fart på anfallsspelet så kommer vi att göra fler mål och då kommer jag också att göra fler mål. Förhoppningsvis redan i år.
Minns du ditt första allsvenska mål?
-Det var i min debutmatch med Hammarby 1998, jag gjorde två mål på Söderstadion i matchen mot Örebro som vi vann med 3-1.
Första målet för Elfsborg då?
-Min debutmatch där också faktiskt, seger mot AIK borta och jag gjorde det helt avgörande 2-0 målet.
Nu går Hasse in på sitt fjärde år i Elfsborg och det andra med Magnus Haglund och Peter Wettergren som ansvariga tränare.
Vad skulle du vilja säga om detta tränarpar?
-Magnus och Peter kompletterar varandra mycket bra. Båda två är unga och fullkomligt älskar fotboll. Jag skulle tro att de jobbar minst 12 timmar varje dag. De är oerhört noggranna och lämnar inget åt slumpen. Dessutom tar de gärna hjälp av oss spelare och lyssnar på oss. Om man går in för något som de gör så kommer det att ge resultat, det lovar jag.
Vilken var den absoluta höjdpunkten den gångna säsongen tycker du?
-Utan tvekan Örebromatchen hemma där vi tog vår första seger. Förlust där och det hade blivit svårt.
Följdfrågan blir då vad du allt av mest vill glömma under 2004?
-Alla matcher före Örebromatchen.
Under dina tre år i klubben då, vad värdesätter du högst?
-Det är svårt att säga men debuten mot AIK är ett exempel. ÖIS i hemmapremiären 2003 är ett annat då jag hade varit sjukskriven i tre månader, jag får hoppa in i andra halvlek efter knappt en timma och efter att ha varit på planen i 30 sekunder gör jag 1-1 målet. Vi vann sen med 3-1. Samma år på sommaren gör jag två mål på AIK varav det ena blir årets mål. Även då vann vi, 2-0. Sedan minns jag också cupsegern 2003 naturligtvis.
Elfsborg har kommit 10-10-9 de tre åren Hasse varit med. Ibland farligt nära kvalstreck men till slut har det ändå slutat lyckligt med nytt kontrakt.
Efter den mycket dåliga inledningen förra året var jag ganska nöjd med en niondeplats till slut, hur är det med dig?
-Jag är missnöjd. Man är aldrig bättre än sin tabellplacering. Men vi blir bara bättre och bättre.
I samarbete med www.elfsborg.se
