Häcken - Elfsborg 2-2

Förra veckan var så där, för att uttrycka sig milt och diplomatiskt. Igår var det "bara" död och pina...

Efter min totalsågning förra veckan begav jag mig mot Rambergsvallen med lika stor förhoppning som den gör som vandrar i dödsskuggans dal. Det var alltså upplagt för en brakförlust mot ett piggt, inspirerat och offensivt Häcken som storvunnit de senaste matcherna.

Fast det är klart, man visste ju att vi av någon anledning brukar ha det lite lättare att lugga lagen från Göteborg på poäng. Detta kanske även Häcken visste. Faktum är att de ALDRIG vunnit över oss i Allsvenskan. SÅNT kan spela in på slutresultatet.

I första halvlek bjöds vi inte på någon större underhållning. På plan i alla fall. En härlig Persson på läktaren underhöll desto mer med sina hoppsanskutt och kramar, alltså den mannen påminner om en bläckfisk när han sträcker ut armarna. Det finns ingen väg undan! Ja just det, matchen... Jo, det var långbollar, folk som trillade/halkade på plan ideligen och chansfattigt. De farligheter som skapades stod Häcken för. De kändes helt enkelt farligare och mer på hugget så att säga. Sen att våra gubbar hade nerverna utanpå tröjorna av rädsla för att förlora behövde man inte vara någon nobelpristagare för att fatta... Töfting! Han var ÖVERALLT på plan. Ena sekunden tog han ett inkast vid egen hörnflagga och nästa spelade han fram Dioh Williams. Han är guld värd för Häcken och mitt råd till Er alla är att ni tar Er till en arena någonstans för att se honom spela. En underbar spelare helt enkelt. Det ser så enkelt ut när han leker fotboll. Hade jag varit 5 år hade jag sagt: JAG VILL HA!!! (I och för sig är det många som trodde att jag var 5 år efter förra veckans text...)

I slutet av första halvlek hände dock något mysko. Vi hade precis fått beskedet att det återstod minst 3 minuter när Elfsborg fick en frispark (eller om det var en hörna). I röran efter den fick Daniel Alexandersson träff på bollen och den for in i Häcken(s) målbur. Ja herregud! Så kul har inte jag haft sen farfar fastnade i skördetröskan! Inte så rättvist, men hyggligt gott i alla fall. Jag blev så till mig att jag gick och köpte en dricka.

I andra halvlek trodde vi lite var till mans att Elfsborg skulle fortsätta trilla boll och kämpa som svin, men efter 6-7 minuter gör Dioh Williams en underbar liten vrickning och bollen far förbi Wiland. Tyvärr spelar Williams inte i Elfsborg, men det är en suverän lirare som man inte kan låta bli att gilla lite i smyg. Detta var signalen för våra killar att tappa allt vad självförtroende heter. Helt plötsligt var samtliga under isen, ungefär som på den gamla goda tiden. (Ja, förra veckan då...) Och när våra killar är dåliga är dom DÅLIGA! Helt plötsligt var det pojklag igen och jag började direkt fila på hur jag skulle fördela sågningarna denna gång. Som ett litet brev på posten kom då 2-1 till BKH och då såg det verkligen dystert ut. Men ta mig tusan om vi gav upp i klacken! Vi kämpade troget på och hoppades på lite poetisk orättvisa. Men så länge man har Hasse Berggren på plan behövs ingen fru Fortuna eller en blind Justitia. Han fixar det ändå. Självklart gjorde han ett mål som ledde fram till kvittering. Alltså, han är guld och jag kan inte uttrycka det på annat sätt. Tack för att du finns Hasse. Utan dig skulle allt vara mörkt. En (i mina ögon) helt rättvis kvittering och helt livsnödvändig för våra vidare äventyr i årets Allsvenska. Nu ser jag ett ljus i tunneln.

Elfsborg är dock fortfarande alldeles för veka i psyket och släpper in så billiga mål att man skäms. Har dom inte lärt sig att en äkta knalle skall vara så snål att han/hon gråter när toalettbesöken utföres? Man skall ICKE skänka bort något. Speciellt inte mål till motståndare. Köp in några backar. Eller så bra anfallare att vi alltid gör fler mål än motståndarna. Fan vad det är härligt att kunna sitta bakom ett tangentbord och leverera mina "sanningar" och patentlösningar på problemen! Ahhhh...

Ja, så den obligatoriska korta versionen:

Första halvlek

Dåligt spel, mycket slarv och orättvis (?) ledning i paus.

Andra halvlek

Tappad ledning, psykbryt och hårt arbete räddade till slut en poäng.

Klacken

Har nog aldrig låtit bättre än såhär. Vilket ös och tryck vi hade idag. Kan vi ta med detta i fortsättningen skall vi nog kunna bära fram laget till stordåd. Jag hörde Häckens publik två gånger och det var vid målen. Så dominanta var vi. Underbar insats!

Korven

Vilken korv? Det var varmt så det blev vatten istället. Det funkade det också.

Domaren

Gjorde en stabil insats och gjorde inga matchavgörande misstag. Bra jobbat domarn!

Min bilkörning

Under all kritik. Jag körde genom Tingstadstunneln och körde genom Lundbytunneln och när vi kom till Älvsborgsbron kände vi att det var fel. (Eller är det Göta Älv bron? Skit samma, en brojävel var det i alla fall...) Ja ja, vi vände och åkte tillbaka mot Backaplan där vi uppenbarligen skulle svängt av redan tidigare. Kul nästan jämt. Att Göteborg aldrig kan bete sig som en normal stad!

Ja, det var nog ungefär vad jag hade att säga om detta.

0 kommentarer