Veckobrevet nr 22: Dessa skador...
Veckan som gick började bra, inte minst vad som hände i Helsingborg på måndagskvällen. Trelleborg tog något oväntat en poäng mot hemmalaget och efter nio omgångar stod vi då som serieledare på riktigt. Eller ”paw rihk-titt” som Hipp Hipp-gänget skulle ha uttryckt det. Ibland kan till och med skadeglädjen fylla en funktion…
På skadelistan, den där otäcka ni vet, stod i början av veckan ”bara” Jari Ilola, Martin Ericsson och Daniel Mobaeck på. Ett frågetecken fanns för Ante Covic som enligt rapporterna inte kände någonting i matchen mot Halmstad. Nej, hur sjutton skulle han kunnat göra det, han hade väl inget att göra överhuvudtaget? Mot AIK visade han dessutom att han inte lider några men efter den tidigare handskadan ändå. Det blev en nolla till att lägga till handlingen för hans del.
Jari Ilola kommer inte att vara i spel förrän till sensommaren. Som tidigast. Sedan är frågan hur länge han håller om han verkligen kommer tillbaka. Det är en mycket duktig spelare och när han är hel en ovärderlig kugge på mittfältet. Men, det går heller inte att blunda för hur hans långa skadebekymmer har påverkat hans medverkan. Som någon lite elakt uttryckte det, ”Jari Ittala, glasspelaren från Finland”…
Så kom då rapporten om att även Anders Svensson kommer att missa resterande matcher innan uppehållet. Dagen innan AIK-matchen, på den sista träningen, hände det. En bristning i låret löd diagnosen vilket naturligtvis är ett oerhört avbräck. Frågan är om det är otur eller något annat. Jag bestämmer mig för att tro att det är otur med alla skador. Inte minst eftersom tur och otur brukar jämna ut sig till sist. Fast kanske kan det ha med ålder att göra också? Den brukar inte jämna ut sig…
Stefan Ishizaki var däremot lagom tillbaka till AIK-matchen. Frågan var hur väl förberedd han var? Två korta inhopp mot Syrianska och Halmstad sedan den skada han ådrog sig på långfredagen i Örebro. Inhoppet mot HBK visade att han var på gång och med lite skärpa kunde ha utökat sin målskörd i den matchen. Men, en halvlek mot AIK sedan sorti, på grund av skada?
Martin Ericsson var under veckan i full rehabträning och gör förhoppningsvis comeback redan ikväll mot Trelleborg. Gissningsvis finns även Stefan Ishizaki med. Men det är nog två relativt ringrostiga herrar vi får se i så fall. Men förhoppningsvis går det bra ändå. Nyblivna U21-landslagsmännen Denni Avdic och Emir Bajrami visar god form, inte minst den sistnämnde. Så mittfältet kan komma se starkt ut ändå. Trots avsaknaden av Svensson och Mobaeck.
Två matcher kvar nu, full fokus gäller nu innan semester. Hur det nu blir med semester för spelarna? Jag hoppas inte det blir det, bättre att bli bättre än vad de redan är. Och allra bäst är att bli bättre och fria från skadorna. Rehabilitering kallas det visst och det är sjutton ingen semester det! Själv tänker jag ta semester dock, från fotbollen i allmänhet och från Elfsborg i synnerhet. Men jag vill göra det som serieledare och då är det sex poäng som gäller kommande och avslutande två.
Elmin Kurbegovic flög till Italien för att försöka bli ordinarie i en serie C-klubb. Visst, jag kan förstå honom utifall det inte ges fler chanser än vad som gjorts hitintills. Jag tror även att jag förstår klubben som väljer att låna ut honom då han kan komma att utvecklas inför framtida uppdrag i Elfsborg. Frågan är dock om det var så klokt just nu? På grund av ja just det, alla skador…
Frågan är vart Emir Bajrami kommer att flyga till efter sommaren? Dessvärre kommer han med största sannolikhet att bli ett bättre betalt proffs i någon av de lite större ligorna i Europa. Jag unnar honom verkligen det men så kul det vore att fortsätta se hans fantastiskt härliga spel ute på kanten. Påminner om den gamle gode Christer Hellqvist på 70-talet på något sätt. Hellqvist show är i modern tid utbytt mot Bajrami show. Ok, får han anbud, ta rejält betalt och se till att han återvänder en gång!
AIK-matchen var för övrigt ingen vacker tillställning att skåda. Ett räddhågset Elfsborg med nykomponerat mittfält var uppenbart mer än nöjda med en poäng. Så blev det och nu höjs röster om hur tråkiga laget är, hur tråkig Magnus Haglund är. Men jag tycker vi ska vara nöjda med antalet poäng ändå så här långt. Visst, en pinne efter Göteborg i nuläget och det svider i mångas ögon. Men jag är tämligen övertygad att änglarna snart kommer att dala. Så, 20 poäng på 10 matcher är fortfarande två poäng i snitt, det kommer i så fall att ge 60 poäng till slut och då är SM-bucklan med största sannolikt tillbaka i hamn. Den hamn där den hör hemma, i Borås!
Trelleborg ikväll, Häcken på fredag. Härligt, för nu blir det livematcher igen. Teven i all ära, stampuben i Varberg i all ära också, men fotboll är mycket roligare att se på plats. Till och med på Rambergsvallen. Två matcher som skäligen borde ge sex enkla poäng. Men, två förluster mot just dessa lag i träningsmatcher tidigare talar kanske om att så inte är fallet?
Så, gissningsvis kommer vi att parkera på 1:a, 2:a eller 3:e plats efter tolv spelade omgångar. Troligtvis med poängsumman 24 och då är snittet fortfarande intakt. Logiskt är då seger ikväll mot skåningarna och en pinne mot Hisingslaget på fredag. Men nu är fotbollen inte alltid logisk så det kanske blir tvärtom? Kanske är det så ologiskt att det blir två segrar till och med? Då kommer jag att vara glad under hela semestern. Två förluster däremot, äsch förresten, varför skulle det? Möjligtvis beroende på skadorna då…
