Azerbajdzjan - Nordmakedonien1 - 3
Elfsborg - Helsingborg 0-1
Var detta vändningen? Jag tycker att det känns så!!!
Med vändning menar jag nu inte att det bara kan gå uppåt, för det kan det inte så illa som vi spelar just nu. Nej, jag menar en ”psykologisk” vändning där jag gör helt om och otippat säger att Elfsborg skall vara glada om de slipper bli indragna i bottenstriden. Efter att ha sett Elfsborg göra 2-1 borta mot IFK Gbg trodde man att det skulle bli en promenad fram till medaljplatserna och vägen ut i Europa. Men efter 4 raka seriematcher utan mål börjar det kännas lite olustigt. Vi lyckades göra mål på Kalmar i cupen i torsdags, men hur svårt skall det vara mot ett b-lag som inte ens försökte vinna matchen? Mot ett HIF hjälper det inte, så långt kan vi konstatera. Jag har med en dåres envishet sagt att anfallet är bra, mittfältet är bra och försvaret är en hönsgård, men fan vet… Tagna var för sig är varje lagdel ok, men samspelet är under all kritik. Elfsborg som alltid blivit hyllade för att spela attraktiv fotboll börjar mer och mer falla in i det gamla, härliga ”hela Sveriges IFK”-spelet. Nämligen låååååååååånga bollar över mittfältet på Lasse och Hasse som inte får ut ett jota av slitet. Frustrerande minst sagt!!!
Att det skulle bli svårt mot HIF visste vi redan innan match. Det är lika svårt för oss att möta skånelag som stockholmslag nämligen. I dag verkar det som att enda orsaken till att vi hamnade så bra år 2000 var att det var fem lag från Göteborg i Allsvenskan, och dem brukar vi ha lite lättare för att snuva på poäng. Sedan blev det inte bättre av att Alex tydligen blivit sjuk under dagen, då han varit en av de bästa backarna hittills i år. Ner med Jesper igen och in med Freijd. Japp, samma Eddie ”Meduza” Freijd som gjorde en kanonmatch mot KFF i torsdags skulle spela sin första allsvenska match från start. Och som han gjorde det! Efter en nervös inledning kom han igång med bra brytningar och en del lyckade uppspel. Ja, alla uppspel från hans sida var kanske inte av världsklass, men vad då, han kommer ztt bli en tillgång! Tillbaka till matchen: Elfsborg hade mycket boll och transporterade den mycket och höll den inom laget. Men det var så fruktansvärt uddlöst framåt så man fick lust att gå in själv och visa hur man träffar mål och avlossar ett skott emellanåt. Klacken sjöng ”Våga skjuta, det är tufft att göra mål!” men inte f-n hjälpte det. Istället utnyttjade HIF en fast situation och Santos skallade in 0-1 till stor glädje för HIF-fansen på plats på Ryavallen. Vi andra var så där lagom nöjda med det, då det inte speglade matchen. Nåväl, det var ju nästan 70 minuter kvar av matchen, så nog skulle väl Elfsborg lyckas peta in bollf-n? Nähä, inte i första halvlek i alla fall! Vi hoppar vidare till den andra istället…
Elfsborg fortsatte transportera boll och Magnus Samuelsson måste ha sett på Daniel Anderssons spelsätt för fyra bollar av fem gick i sidled eller bakåt. Den femte då? Ja, oftast gick den till HIF-försvaret. En annan sak som kändes lite olustig var att så fort HIF ville så började de trilla boll så att Elfsborgarna (vi) inte ens fick lukta på den utan fick ägna sig åt jakt. Frustrationen gick nästan att känna ända upp till läktaren där även klacken började ge vika. Sedan fick Eddie gå ut med en sträckning och in kommer Juri. Han visade att man visst kan hålla i bollen och hitta på något konstruktivt med den trots att man spelar i Elfsborg. (Varför inte låta honom starta i någon match?) Men fortfarande ingen udd framåt. Ett talande exempel var när Juri skulle avlossa stora kanonen och den bollen har nog inte landat än. Snett och vint var det skottet, men jäklar i mig om det inte var hårt i alla fall!!! På slutet gjorde Wiland en matchavgörande räddning där han ensam (!) ställdes mot två HIF-anfallare. Eller, ja just det. HIF ledde redan med 1-0 där, vilket var rätt synd på en sådan kanonräddning. Frisk blåser av matchen och en mängd burop hörs från vår publik. Illa, illa. Jag skulle aldrig kunna bua åt mitt eget lag. En supporter buar inte på sitt eget lag efter slutsignalen. Bättre då att bara gå därifrån istället för att köra den vanliga ”vi älskar Elfsborg” ramsan. Det gjorde jag idag och lät min ilska gå ut över en PET-flaska jag hittade. Den flaskan har nog gjort sitt i kretsloppet kan jag säga! Jag kände mig riktigt vild och crazy ett tag, men sansade mig tillräckligt för att kunna skriva detta referat. Jag lovar, när Elfsborg väl börjar göra lite mål igen och kanske till och med lyckas vinna en match, då kommer jag att sprudla av glädje och entusiasm. Det gör man inte efter 0-1 hemma mot HIF.
Kort:
Första halvlek gav 1-0 till HIF trots ett övertag från Elfsborgs sida.
Andra halvlek slutade 0-0 efter ett måttligt övertag från Elfsborgs sida. Alltså slutade matchen med seger för HIF.
Klacken: Utsjungna idag igen. Vad krävs egentligen? SM-guld en gång i veckan? Jag börjar tröttna lite på alla medgångssupportrar som inte kan heja ens lite grann om man hamnar i underläge…
Korven: Vet inte, bryr mig inte.
Domaren: Anders Frisk gjorde en stabil insats utan att glänsa. Inte för att han sattes på några direkta prov eller så. Det var en snäll match. Men han var fullt godkänd idag. Tack för den insatsen, Anders!
Tifot: Gula serpentiner i mängd är alltid kul.
Veckans fråga: Hur många minuter dröjer innan nästa mål kommer för Elfsborg? Internmatcher räknas inte!!!