Kampen om den sista utposten
Vi träffade Elfsborgs båda målvakter och fick oss en pratstund.
Jag tyckte att jag hade hittat en fyndig rubrik som skulle beskriva en stenhård fight mellan två tända målvakter om vem som skulle stå i Elfsborgs mål.
Och visst, jag har träffat två målmedvetna, unga spelare som har klart för sig vad de vill men kampen är inte riktad mot den andre utan istället att man själv ska utvecklas och vara i bästa form själv för lagets bästa.
Jag träffade bägge målvakterna var för sig, och upptäckte hur lika de resonerade om vissa ting och att de hade många gemensamma grundtankar, ändå är de samtidigt två olika personligheter med lite olika mål uppsatta. Självklart spelar det in att Johan Wiland är inne på sin tredje allsvenska säsong som målvakt, medan Anders Jonsson har påbörjat sin karriär som debutant i allsvenskan.
På min första fråga: Varför blir man målvakt? svarade bägge med att det finns en tjusning att ha denna utsatta post. Det är alltid tvära kast mellan att lyckas och misslyckas. Tar du de avgörande skotten och straffar t ex är du hjälte, fumlar du in en lös tåfjutt med knapp styrfart är du den som sänkte ditt lag.
Nästa match därpå kan man ta en personlig revansch genom att återigen göra en bra insats.
Bägge två blev målvakter som unga pojklagsspelare. I Anders fall blev den ordinarie målvakten skadad och han anmälde sig frivilligt och tyckte detta var roligt och fortsatte att stå. Johan däremot fick tjata på sin lagledare att han ville stå men denne var hårdflirtad och ansåg att Johan gjorde sig bättre ute på plan . När han gav med sig till slut ändrade han uppfattning rätt snabbt, och Johans målvaktskarriär tog fart ordentligt. Efter bara ett år i Rydboholms SK:s p-16 lag var han målvakt i dess A-lag i division 5. Därifrån handplockades han på rekommendation av Elfsborgs nytillträde målvaktstränare Gert Hansen till Elfsborg.
Anders moderklubb är Västervik och han har fram tills nu spelat som högst i div 2. En period prövade han på spel i vårt grannland Norge. Under hösten 2001 fick Elfsborg rapporter om att det fanns en bra målvakt i Tidaholm, och efter avslutad säsong kontaktades Anders och erbjöds kontrakt i Elfsborg. Anders berättar själv: ”- Höstsäsongen hade gått bra både för mig och laget, och jag hade hört rykten om att det hade funnits intresse från allsvenska klubbar. Efter säsongsavslutningen gick det ett tag, och då hörde Elfsborg av sig. Inför möjligheterna att få spela där, dessutom ihop med Johan var det inget att tveka om”.
Jag tog upp detta med att många målvakter är stora personligheter och utmärker sig och sticker ut från kollektivet. Vi talade om sådana som Bartez, Chilaver, m m och min följdfråga var om det är som så att det är individualisterna som väljer att bli målvakter för att komma i rampljuset. Efter en viss betänketid från bägge kom man fram till att det underlättar för en bra målvakt att ha en stark personlighet och att det kan stämma att det är så. Ändå är målvakten en i laget , och i dagens moderna fotboll deltar en målvakt mer än förr i spelet, särskilt i spelet med fötterna. Idag är en målvakt i vissa lägen en förlängning av backlinjen.
I det sammanhanget tog jag upp att jag har tyckt mig märka att Johan och Anders styr sina medspelare verbalt mer och mer. Johan bekräftade att så var fallet, med ökad rutin har detta växt fram. Anders å andra sidan sade att han i omklädningsrummet kanske inte är den som är högljuddast utan är stillsam. Men att ute på plan är det en del av målvaktens arbete.
Många gånger ser man målvakten göra spektakulära dykningar precis framför fötterna på motståndarna. Detta har jag reflekterat över då jag bevittnat träningarna och sett bägge två i gång samtidigt att de måste vara väldigt modiga. Jag menar, vem dyker frivilligt ner och tar bollen från en 90 kilos Centertank som kommer i 120km/h? Anders svar var att :”-Visst , dom säger att man ska vara lite halvtokig för att vara målvakt, men det är inte så farligt som det ser ut”.
Bägge två menar att det är en kick att kunna göra en sådan räddning. Johan kommentar med glimten i ögat var : ”Det är härligt att sno bollen framför fötterna på dom och höra dom muttra målvaktsj-vel, då har man lyckats”.
Bägge två har bara gott att säga om varandra. Man förstår att det inte är bara artiga fraser utan att de menar vad de säger. Står den ene så peppar den andre honom hela tiden, dom har stor respekt för varandra som yrkesmän också. Dessutom har de grundtryggheten i att veta det inte är som så att det är en som alltid är given oavsett hur det går, utan här baseras det på vad man gör på träning och under matcher. Chansen finns alltid, och det gör att bägge tränar lika hårt och målmedvetet.
Vad finns det för skillnader då? Ja, då får jag återkomma till det som jag skrev om tidigare. Johan är redan en etablerad allsvensk målvakt med landslagsuppdrag i U-21 landslaget. På min fråga om vad han har för mål uppsatta säger han utan att vara kaxig på något sätt: ”- Målet är att bli en av A-landslagets målvakter inom 3 år. Drömmen är att få stå för det engelska favoritlaget Arsenal inför fullsatta läktare”.
Anders mål är att etablera sig som en allsvensk målvakt. Som den idrottsman han är drivs han av att aldrig vara nöjd med att vara tvåa, och möjligheten finns där under resans gång.
Som sagt , rubriken kom på skam, det var inte två arga konkurrenter jag fick tillfälle att tala med utan två duktiga yrkesmän som ser till lagets bästa och hur man själv utvecklas utan att trampa på någon för att nå målet. Det måste vara en styrka för ett allsvenskt lag att ha sådana målvakter.
Till sist: Visste du att
…- Johan är en riktig bolltalang och kunde blivit framgångsrik i stort sett alla sporter med sin bollkänsla. Han har prövat på både ishockey, innebandy med goda resultat.
…- Anders inte har så mycket kvar av sina studier innan han är färdig dataekonom.
…- Johan är musikalisk och spelar instrument sen tidig ålder.
…- Anders fritidsintressen är vattenskidåkning, fiske m m som den skärgårdsgrabb han är från Västervik..
…- Johan är bilintresserad med stora mått. Porsche tillhör favoritbilarna.
…- Anders gärna går på bio och ser en bra film.
Artikeln är samproducerad och finns även att läsa på www.elfsborg.se
