Krönika: "Att få klaga"
Jag har hört det sägas att svensken älskar att klaga. Att det inte finns något som är tillräckligt bra för att inte klaga på. Detta är naturligtvis en generalisering men samtidigt, tror jag, mer sanning än många nog skulle vilja erkänna. Så, för att inte skilja mig alltför mycket från majoriteten i landet skall jag nu passa på att klaga lite på något som är bra.
Vi införskaffade en ny målvakt som utlovades vara något av en stjärna men som skadade sig. Då panikskaffades ännu en ny målvakt. Denne visade sig vara en stjärna i praktiken. De målvakter jag talar om är naturligtvis Ellegaard och Höie.
Höie har under de matcher han spelat visat sig verkligen vara en stjärna. Ett fynd. I mina ögon vore det årets förlust att inte säkra ett kontrakt med honom. Men låt oss nu anta att Kenneth Höie skriver på ett kontakt för ett par år med Elfsborg. Vad har vi då? Jo, (nu kommer klagan) vi har två stjärnmålvakter som slåss om samma position.
Känns detta igen?
Det är i teorin en ganska trevlig sak att ha en fantastisk förstemålvakt och sedan en minst lika bra reserv. Framförallt med den skadestatistik som Elfsborgs målvakter visat upp de senaste åren. Men det funkar inte i praktiken, vilket cirkusen Covic/Christiansen med all tydlighet visade.
Så vad skall Elfsborg göra? Det är det som är frågan. Återigen anser jag Höie vara en målvakt att hålla hårt i. Men Ellegaard lär ju även han vara riktigt bra. Det är ett I-landsproblem, jag vet.
Kanske skulle vi satsa på att behålla båda?
Kanske går det bättre den här gången?
