Summering 2010 del IV: Anfallarna

Elfsborgsredaktionens krönikör "Herr Gulsvart" har summerat säsongens insats genom en krönika för varje lagdel, var för sig. Som del nummer fyra kommer summeringen över årets insatser av anfallarna, samt läget inför kommande säsong.

Fredrik Berglund var det för tio år sedan, Hasse Berggren var det för fem, men att Denni Avdic skulle bli det under den här säsongen var det få som trodde. Med sina 19 fullträffar fick Elfsborg återigen en målgörare av rang.

Få trodde det inför säsongen, kanske inte heller Avdic själv. Han hade nämligen inriktat sig på att konkurrera om platsen bredvid Anders Svensson på det centrala defensiva mittfältet. Efter hattande på olika positioner såg det nu ut som om Avdic skulle spelas in på innermittfältet. Och visst, det hade säkert fungerat med lite tid och tålamod men när chansen dök upp på hans nygamla position, längst fram, fanns ingen tvekan om att det var där han hörde hemma. I bortamötet mot Helsingborg på Olympia byttes Avdic in i paus, efter en svag första halvlek. Magnus Haglund önskade tyngd längst fram, något Avdic erbjöd. Han lyckades göra ett mål och trots att Helsingborg vann matchen med 2-1, stod Avdic för ett praktinhopp. Det var just här den stora vändningen under säsongen, och hela karriären, kom för Denni. Positionen som "nia" i Elfsborg har han inte släppt sedan dess.

Han fortsatte i matchen efter, den mot Djurgården på Borås Arena, att göra två mål. Det verkade inte finnas något stopp för honom. Han stod där i straffområdet, sniffande efter tillstymmelse till målchans och när chanserna dök upp satte han dem oftast.

Sett till hur det sett ut tidigare säsonger, var det svårt att förstå vad som hade hänt. Plötsligt fungerade allt, han började lita till sin förmåga, tog för sig och avsluten var distinktare än någonsin. Potentialen har alltid funnits där och när han gjorde sina två mål i Royal League-matchen mot AIK i november 2006 ökade förväntningarna på den unge Husqvarnaprodukten. Pressen blev kanske för stor på honom och inte blev det bättre av att de följande säsongerna efter genombrottet mot AIK, inte blev så lyckosamma som många med honom själv hade hoppats.

Succén var ofattbar under våren och klubbarna radade upp sig och stod på kö för den åtråvärda signaturen under sommaren. Bud kom in, men Elfsborg nobbade. Det hela slutade med att Avdic blev kvar och att han på nytt fick försöka visa vad han kunde. Paralleller går att dra med vad som hände Emir Bajrami under 2009 då han ryktades vara på väg bort. Det var en svår tid för Emir som presterade sämre och tappade fokus. Avdic hamnade också i en typ av svacka under hösten, även om han fortsatte att göra en hel del mål.

Skytteligasegern föll Avdic ur händerna när Gerndt spurtade förbi, men Avdic behöver inte gräma sig över det. Ett kvitto på den fina säsongen fick han av Erik Hamrén då han blev uttagen till landskampen mot Tyskland när Zlatan Ibrahimovic lämnat återbud. Avdic är nära landslaget, nära proffskontraktet i någon utländsk storklubb. Det vet han om och möjligen var det sådana typer av tankar som förde honom in i en lite tyngre period efter den turbulenta sommaren.

Med tanke på att Magnus Haglund oftast väljer att formera sitt lag med enbart en anfallare, ledde Avdics kolossala säsong till att de övriga anfallarna varit tvungna att konkurrera om andra positioner. James Keene, kämpen som varit ordinarie anfallare de senaste säsongerna, har fått flytta ut på kanten och Amadou Jawo tampas numer mest om den släpande anfallspositionen, den som Martin Ericsson oftast äger.

James Keene fungerade aldrig optimalt i den ensamma anfallsrollen. Bristen på teknik gjorde sig alltför ofta gällande och hans slit och kämpande till trots, så räckte han inte riktigt till. En oerhört nyttig spelare att ha i laget, en spelare som Haglund tycker mycket om och ofta försvarar men det är ingen spelare som laget ska byggas upp på.

Amadou Jawo köptes för dyra pengar sommaren 2009 men fick en tung start med skada och har därefter aldrig riktigt tagit sig in i laget. Visserligen gjorde han det mycket bra de första matcherna under den här säsongen, men efter några svaga petades han och spelade inte mycket alls efter VM-uppehållet. En spelare med god teknik och snabbhet som bör utnyttjas betydligt bättre än vad som görs idag.

Fredrik Berglund har haft en tung säsong, präglad av skador som hållit honom borta från spel stora delar. Målet mot Halmstad i våras glöms dock inte bort i första taget. Ett klassiskt samarbete mellan Anders Svensson och "Bella", där Anders lyfter en läcker chipp som Berglund stöter in i mål på volley. Vackert!

0 kommentarer

Herr Gulsvart2010-11-30 16:27:00