Krönika: Elfsborg klart för Europa League och säsongen är räddad
Vi vet vilket skickligt lag Elfsborg är men har i förtvivlan sett dom spela under sin förmåga och dröm efter dröm har krossats. Mot Nordsjälland spelade det Elfsborg som vi känner igen.
Under torsdagen spenderade jag en stor del av dagen med att hjälpa en god vän att flytta och hade därför satt en påminnelse på min telefon så at jag inte skulle missa den kanske sista riktigt viktiga matchen för året. Precis som alla andra hoppades jag naturligtvis att Elfsborg denna gång skulle visa kvaliteterna som bärgade guldet 2012. Dom kvaliteterna som vi alla vet finns men som inte riktigt har kommit fram i år. Telefonen plingade till strax efter att den sista DVD:n var nerpackad och jag rusade fram till TV:n. Det var äntligen dags för play-off till Europa League. Den sista chansen för det sista svenska laget.
Jag räknade med att Nordsjälland skulle hålla i taktpinnen eftersom dom hade fördel av hemmaplan och att Elfsborg därmed skulle få inrikta sig på ett defensivt spel med snabba kontringar. Dessvärre är inte det ett spel som vi tjänat så mycket på under 2013 och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var lite orolig. Lennartsson hade tänkt till innan matchen och ställt upp laget på ett annorlunda vis och kanske skulle detta visa sig vara en förbättring.
Strax efter startsignal överraskade Elfsborg Nordsjälland genom satsa hårt framåt med en alltid lika löpvillig James Keene och målet var inte särskilt långt borta. Den bästa inledningen på länge. Respektlöst och målinriktat.
Kanske skulle ledningsmålet denna gång faktiskt gå till Elfsborg och kanske kunde det komma tidigt så att tempot inte hinner sjunka.
Två önskningar – en slog in.
Skärpan som anfallet riktade framåt motsvarades tyvärr inte helt och hållet av försvaret och när Nordsjälland efter omkring tio minuter kom in i matchen och började hota det gulsvarta målet drog Keene på sig ett gult kort för att rädda mål. James Keene är inte den som räds att springa från anfall till försvar och sedan tillbaka till anfallet men det säger någonting om försvarets insats vid den tidpunkten att Keene var den som stoppade anfallet.
Under nästan hela resten av första halvlek är det Nordsjälland som styr. Elfsborg är dock långt ifrån bortspelade men får hela tiden försvara sig och det sliter på orken. Uppspelen blir lidande när bollar tappas och spelet böljar fram och tillbaka. Men det är nästan bara Nordsjälland som lyckas avlossa skott på mål. Kevin Stuhr Ellegaard hade lyckligtvis en bra dag på jobbet och i stort sett inte ett enda av Nordsjällands avslut hotade på riktigt.
Lasse Nilsson var igår ett välkommet bidrag till det gulsvarta spelet. Hans insatser har saknats och igår visade han att han är en oerhört viktig kugge.
Anders Svensson var tillbaka i gammal god form (sylvass med andra ord) och skickade nästan inte en passning fel, Stefan Ishizaki hotade konstant och Niklas Hult satsade med allt han hade. Han är ännu inte lika snabbt som han kommer vara men man kan inte klaga på en spelare som ger allt som finns. Nordsjällands målvakt gav returer på nästan varje avslut från Elfsborg men nästan ingen av dom fångades upp vilket är problemet med en ensam anfallare vars assistans är för långt bakom.
Första halvlek slutade 0-0 och drömmer om det snabba målet var därmed krossad. I andra gällde vinna eller försvinna. Om matchen slutade oavgjort så skulle Nordsjälland vara klart för Europa League och Elfsborg utslaget ännu en gång.
Allt framåt.
Mikkel Beckmann ersatte Keene och det gulsvarta hotet kom tillbaka.
Det gällde bara att inte tappa orken igen och låta Nordsjälland spela ut tiden. Klockan tickade framåt så vansinnigt snabbt och ett bittert nederlag verkade återigen kunna drabba oss. Bittert inte minst eftersom Elfsborg var det bättre laget på planen. Men så hände det. I sin fjärde match för Elfsborg, mot sin gamla klubb, nickade Mikkel Beckmann in sitt första mål i gulsvart uniform.
0-1. Ett resultat som, om det höll, skulle innebära Europa League för Elfsborg istället för Nordsjälland.
Klarströms inlägg var så perfekt placerat att det förtjänar att hyllas lika mycket som Beckmanns nick. Och Klarström fick bollen av Anders Svensson. Ett lysande exempel på det lagspel som så många gånger denna säsong har gäckat oss. I matchen mot Nordsjälland fungerade det som det skulle när det gällde som mest. Underbart. Äntligen.
Klockan som tidigare gått så snabbt började plötsligt gå obönhörligt långsamt. Skulle vi klara av att hålla nollan. Vi har haft otur i ett par matcher med just det där sena baklängesmålet men igår fanns det inget att oroa sig för. Ellegaard spelade som en titan och släppte ingenting förbi sig. Inte ens då backlinjen tappade bort sig ett par gånger och tappade bort Nordsjällands snabba anfallare.
En liten, liten del av mig, den del som älskar spänning i fotboll och som minns tidigare straffavgöranden, tänkte att det nog skulle vara roligt med förlängning och straffar. En väldigt liten del av mig. Resten klättrade redan på väggarna och bad klockh-vetet att ticka snabbare. Europa League var så nära men samtidigt var den helt misslyckade säsongen, så länge som matchen pågick, fortfarande som en alltför närvarande risk.
Men så blåser domaren av och lyckan är total. Det har varit en tung period och jag och många med mig har undrat vad som skall hända med resten av säsongen. Vi vet vilket skickligt lag Elfsborg är men har i förtvivlan sett dom spela under sin förmåga och dröm efter dröm har krossats. Mot Nordsjälland spelade det Elfsborg som vi känner igen. Igår var det ett sammanhängande lag som spelade för att vinna. Inte enskilda spelare som satsade på att endast göra sin del eller bara visa upp konster och tricks. Det var en enhet och som en enhet lyckades man.
Våra gulsvarta hjältar har levererat med kniven mot strupen och vi är i Europa Leagues gruppspel.
Om vi sätter gårdagens insats som den nya lägstanivån, då har vi Europa League som i en liten gulsvart ask.
Tack Elfsborg. Njut av detta nu så tar vi resten av Europa League sedan.
PS
Klacken skall ha stort tack för sin insats under matchen mot Nordsjälland. Det var bara dom gulsvarta supportrarna som hördes och det var nästan så att man trodde att matchen spelades i Borås. Ni är ovärderliga.
