Krönika: En skam
"Vi är i regel bättre än IFK och vi är det alltid i Borås så varför hade vi så svårt att hålla i bollen."
Igår spelades en match som varje år är en som många ser fram emot. El Västico är alltid en av årets viktigaste matcher och det är en jag aldrig missar.
Jag har inga problem med att se matcher där Elfsborg fullständigt dominerar och dundrar in mål efter mål tills motståndaren är helt krossad. Sådana matcher är alltid roliga att se men har den negativa sidan att dom inte är särskilt spännande. Matcherna mot IFK är alltid spännande och gårdagens match var inget undantag.
Så sett är jag nöjd med matchen. Den var spännande och böljande utan att någon egentlig dominans kunde skönjas.
Tre stora minus kan dock lyftas fram.
1. Vi var svaga. Fördelen med spänning åsido så hade man kunnat önska att Elfsborg på ett tydligare sätt skulle ha visat vems hemmaplan matchen spelades på. Vi är i regel bättre än IFK och vi är det alltid i Borås så varför hade vi så svårt att hålla i bollen. Det må ha varit jämt men i första halvlek var det IFK som höll i taktpinnen och det var vi som fick försvara oss. Man kunde ha trott att matchen spelades i Göteborg.
Jag har tidigare skrivit att om målvakten är den klart bäste spelaren i ett lag då fungerar inte spelet ute på planen. Med det i minnet frågar vi oss då vem som var Elfsborgs bäste spelare mot IFK? Svar: Kevin Stuhr Ellegaard. Hans spel var helt avgörande och jag är väldigt glad att ha honom i vårt mål. Nu skall ingen tro att jag helt och hållet sågar våra utespelare för det gör jag inte men det går inte att förneka att spelet där i långa stunder inte var av någon direkt kvalitet. Holmén stod för två välavvägda och, ska vi säga, stiligt brutala brytningar som räddade poäng åt oss och även Lans gjorde en bra match men samtidigt släpptes chanser fram och mängder av fasta situationer blev det farliga resultaten. Den ende som genomgående spelade en bra match var Ellegaard och det är klart att han räddade poäng i en match vi faktiskt var närmare att förlora än vinna.
2. Oavgjort. Att vi förlorade två poäng (fastän man nästan kan säga att vi vann ett) är naturligtvis inget vidare. Målet för året är att ta guldet i Allsvenskan och det blir svårare och svårare att göra när vi inte vinner poängen. MFF spelade oavgjort och vi kunde ha minskat avståndet till dom. Med en seger kunde vi gjort AIK nervösa och närmat oss även dom. Nu är läget oförändrat gentemot MFF och AIK har chansen att utöka avståndet till oss. Det är inget bra och även om det ännu inte är kört så närmar vi oss gränsen med skrämmande hastighet. Det är ett minus för oss att vi inte kunde lyckas ta poäng i ett läge där det har oerhörd betydelse.
3. Bengaler. Detta är det största minuset för mig.
Det brändes bengaler på Arenan igår. Det är illa.
Dom brändes på Guliganläktaren. Det är sämre.
I andra halvlek fick spelet pausas en liten stund för det låg plastbitar från bengalerna på planen. Det är en skam.
För mig fanns det bara en enda bra sak i allt det dåliga och det är att bengalerna brändes i pausen mellan halvlekarna men detta lilla är inget mot problemet med att bitar hamnar på planen. Då har bengalerna ännu en gång stört spelet och problemet är kvar.
Jag avskyr när bengaler tänds under matcher. Det är poänglöst och störande.
Jag stör mig på när röken eller skräpet stör spelet.
Jag stör mig på när ljuset bländar.
Jag stör mig på att behöva andas in röken för farlig eller ej så luktar den inget vidare.
Jag köper biljett och går på match för att jag älskar Elfsborg och jag vill se mitt lag spela fotboll. Jag vill inte behöva vänta för att någon finner det lämpligt att störa spelet genom att tända en bengal lika lite som jag vill andas cigarettrök på en restaurang när jag äter.
Att tända en bengal är inte huliganism men det är ett störande moment och det behöver få ett annorlunda utrymme än det som finns idag.
Om nu zoner är den nya iden så visst testa det. Jag hoppas det kan lösa problemet men om zonerna finns inne på arenan så kan det knappast bli bättre än dom allt annat än lyckade rökavdelningarna som nu äntligen är borta (detta från en tidigare rökare).
Sen finns det fler frågor: Får bengalerna tändas när som helst inom zonerna?
Kan det garanteras att röken inte stör spelet eller ointresserade supportrar (det är viktigt att komma ihåg att en enorm majoritet av supportrarna i Sverige inte bränner bengaler på matcherna)?
Kan det garanteras att inga oskyldiga skadas av bengaler som hanteras okunnigt och oansvarigt?
Kan det garanteras att det blir konsekvenser när (inte om utan NÄR) någon tänder en bengal utanför zonen?
Jag respekterar att en del hejar på ett annat sätt än jag. Jag respekterar att en del vill visa sitt stöd via bengaler och åsikten att det höjer stämningen.
Men var är den respekten för mig?
Om det nu är så viktigt för dig att synas så skrik högre eller acceptera att det inte handlar om att du skall synas utan om att stödja laget.
2014 års El Västico i Borås var en spännande men i slutändan avslagen historia kryddad med pinsamma dumheter från delar av publiken som i mina ögon är en större skam än något som hände på planen.
