Krönika: Ett derby utan namn
"Elfsborg klarade sig med blotta förskräckelsen"
Efter matchen, när jag ringde mina föräldrar för att diskutera vad vi just upplevt utropade min mor att Elfsborg klarade sig med blotta förskräckelsen. En nog så korrekt analys inte minst för att Häcken hade matchens sista chans och inte var särdeles långt från att förvalta den.
Överhuvudtaget var vi illa ute under flera perioder av matchen. Jag vill inte påstå att vi var utspelade eller att vi inte hade våra chanser men det går inte att komma ifrån att det var det ena farliga avslutet efter det andra av hemmalaget och sålunda en rad svettiga räddningar. Rönning fick gott om tillfällen att glänsa igår.
Det är som bekant inte ovanligt att Elfsborg låter sina motståndare vinna i bollinnehav och ett antal andra statistiska punkter. Det är en del av vår profil. Vad som gjorde gårdagens match lite annorlunda var hur effektiva hemmalaget var i att utnyttja det övertag vi skänkte dom.
Första kvarten var vi faktiskt utspelade, det finns egentligen inget annat sätt att uttrycka det på. Allt vi gjorde var att försvara oss och försöka hålla dom från att göra mål. En defensiv insats som undan för undan fick kvalitén hos en derbymatch, vilket det ju faktiskt var, med smällar åt båda håll men få ursäkter.
Häcken spelar med ett självförtroende som verkligen lyser om dom. Laget vet hur starka dom är, särskilt på Bravida,Arena, och jag tror att en del i vår första kvart hade med att vi inte räknat med hur starkt detta självförtroende gjort gårdagens hemmalag. Sålunda skulle vi kunna se det som en eloge till vårt egna skickliga och uppoffrande defensiva spel att Häcken inte fick mer utdelning än ett offsidemål.
Matchen i övrigt måste nog beskrivas som böljande. Vi fick in ett läckert ledningsmål signerat Simon Olsson och dom kvitterade med ett trassligt svar av Jeremejeff lite drygt tio minuter senare. Jag vill någonstans säga att vi borde ha försvarat oss bättre där och lyckats stoppa kvitteringen, och det borde vi också, men det är oerhört svårt att stoppa en målskytt i det flöde som Jeremejeff befinner sig i och jag tror vi skall vara glada att vi lyckades så bra att han bara klarade av göra ett mål igår.
Sämre då att vi själva inte lyckades utnyttja våra egna chanser bättre men å andra sidan var det inte bara Rönning som hade en bra dag på jobbet igår.
Ja, vi klarade oss med blotta förskräckelsen vid sista sparken, men sett till hela matchen så var Häcken minst lika tursamma i att komma undan med ett oavgjort resultat. Och det i en match som båda lagen behövde vinna. Vår situation förbättrades inte nämnvärt av oavgjort medan dom tog tillbaka serieledningen. Vi behöver vinna ett gäng matcher nu för att inte säsongen skall förloras innan den är färdig men vi skall inte glömma bort att vi igår ställdes mot ett oerhört starkt hemmalag. Med ett till och med för dom ovanligt starkt självförtroende. Med en målskytt som satte Allsvenskt rekord igår med mål i åtta matcher i rad. Och vi höll undan till oavgjort och kunde till och med lika gärna ha vunnit.
Förutom att vi inte fick dom där tre poängen, som vi så desperat behöver för att ta oss ifrån sjunde plats som tycks ha kedjat fast oss vid, så är det ärligt talat svårt att klaga på matchen. Och nu väntar snart ytterligare möjligheter för oss att ännu en gång bevisa att vi hör hemma betydligt högre i tabellen.
PS
Matcher mot Häcken omtalas sällan som derbyn. Jag förstår egentligen inte varför. Matcher mot IFK Göteborg ses självklart som derbyn och Hisingen är knappast så långt från Ullevi att avståndet skulle omöjliggöra derbyt. Till detta bör det tilläggas att fastän Häcken inte är ett lika klassiskt lag som IFK eller Elfsborg så har Häcken spelat upp sig och har vid ett flertal tillfällen varit det utan tvekan starkaste laget i Göteborgsområdet och tabellen har bekräftat det.
Matcher mot BK Häcken är derbyn och resultaten har alltid betydelse, ingen tvekan om den saken. Gulsvarta derbyn till på köpet. Frågan är bara vad vi skall välja att kalla det? El Västico är ju redan upptaget. Vi får fundera på det.