Krönika: Funderingar kring Superligan
"Kanske skulle Champions League till och med kunna bli mer underhållande utan dessa klubbar."
Angående den föreslagna Superligan som upptar en stor del av nyhetscykeln för tillfället. Ja, jag vet, det är knappast så att ett allsvenskt lag kommer spela i den turneringen inom dom närmaste decennierna om någonsin men hur som helst kan jag bara inte låta bli att åtminstone fundera lite över vad som händer och det som oroar mig.
Varför händer detta? Det går att kalla det en förhandlingsteknik eller som en del försöker säga att det handlar om att samla dom mest underhållande klubbarna med varandra antagligen för att på så sätt kunna visa upp underhållande matcher oftare. Det kan kallas vad som helst vad handlar om är pengar och girighet, girighet från alla sidor. Från klubbar med miljarder som vill ha fler och från organisationer med miljarder som också dom vill ha fler. En sida vill ha ännu mer att säga till om, den andra sidan vill inte ge bort mer av sitt inflytande. Pengar och girighet.
Så nu vill ett antal av dessa giganter i fotbollsvärlden bryta sig ut och skapa den kanske tråkigaste ligan jag hört talas om. En som är låst och som bara kommer urvattna värdet i så kallade toppmatcher eftersom dom kommer ske för ofta.
Å andra sidan skulle jag säga att det är det som händer redan nu. Under 2000-talet har segern gått till nio olika klubbar och i nästan samtliga dessa ingår i gruppen som vill bryta sig loss.
När det kommer till slutspelet i Champions League så är det egentligen inte mer än ett tillfälle för inbördes beundran med i stort sett samma klubbar år efter år. Ett underhållande spektakel visst fullt av välspelad fotboll, men knappast det som var den egentliga grundidén och väldigt mycket gick sönder ögonblicket som vissa ligor fick garanterade platser.
Kanske skulle Champions League till och med kunna bli mer underhållande utan dessa klubbar.
Missförstå mig inte. Jag tycker inte att det är en bra sak det som sker men det kan finnas fördelar.
Utan dom i Champions League blir det plötsligt lite mer osäkert vilka som kommer vinna och ingen skulle kanske prenumerera på titeln som det är nu.
Skulle dom slängas ur sina inhemska serier blir även dessa mer ovissa och sålunda skulle kanske fler klubbar se att dom har en åtminstone teoretisk chans.
Det finns en möjlighet att frånvaron av dom rikaste och sålunda mest överlägsna klubbarna, för pengarna spelar alldeles för stor roll, en positiv sak för ligorna och dom internationella turneringarna. Visst, man tappar flaggskeppen för ligorna och till en börja antagligen en hel del tittare men det kan bli aningen öppnare och sålunda en återkomst av nerven i matcherna, något jag har svårt att se förekomma i den nya superligan.
Det som faktiskt oroar mig med det här är alltså inte att ett gäng klubbar inte får spela i dom vanliga turneringarna eller möjligen ens i sin inhemska liga, det gör mig allvarligt talat inte det minsta. Det som oroar mig med det hela är att spelare i klubbarna skall förlora rätten att spela i landslaget. Det skulle vara ett problem om än ett överkomligt sådant för topplagen i världen men det skulle vara rejält kännbart för oss. Att på ett bräde tappa Nilsson Lindelöf, Kulusevski och den nyss återvända Ibrahimovic vore ett hårt slag och jag undrar så smått vad dessa och alla andra spelare säger om att förbjudas att representera sitt land bara för att klubben dom ägs av agerar på det här sättet.
