Krönika: Gojani, den assisterande frälsare
"Solen skiner verkligen över Elfsborg"
Det är lustigt hur man kan reagera på saker. En del kan klättra i berg och njuta av ensamheten och höjden medan en del inte klarar av att stå på en stol i sitt eget hem. En del få panik av att se en spindel, en orm eller en råtta medan andra har en eller alla som husdjur. En del skulle se en tvåmålsledning i en match som en ganska betryggande sak, jag ser det som en risk.
Detta är inte bara för att vi tappat tvåmålsledning till oavgjort två gånger, mot Kalmar i femte omgången och Hammarby i sextonde, utan också för att vi ledde med två mål mot Halmstad i sjunde omgången (på hemmaplan!) och tappad det till en förlust med 2-3. Det senare naturligtvis något av en katastrof och med detta i ryggen finner jag sålunda ingen trygghet i att leda med just två mål.
Det har sagts av andra och tidigare av mig att det är just 2-0 som är den farligaste ledningen att ha. Av psykologiska skäl är det förvisso inte särskilt svårt att förstå. 1-0 är bara ett baklängesmål från kvittering och kommer därmed att skyddas med intensitet. Har man däremot fått in ett andra ger det ett sken av distans och en möjlighet att slappna av. Och däri ligger naturligtvis risken för när man slappnar av är det svårt att tagga igång igen. Ja, det som riskerar att hända behöver vi inte diskutera närmare, vi vet alla vad som kan hända. Lika smärtsamt som kostsamt och onödigt.
Elfsborg spelade en briljant första halvlek. Kalmar FF pressades tillbaka som om det varit dom som var gästerna när vi steg framåt och anföll med intensitet och ett samspelt lag. 0-1 redan i 3:e minuten av ingen mindre än Simon Olsson med assist av Gojani. Jag har sagt det förut men det förtjänar att upprepas vilken konstant njutning det är att se Elfsborg spela numera. Det är ett fungerande lag som kämpar för och med varandra. 0-2 av Bernhardsson i 24:e sedan han påpassligt fångat upp en retur på Okkels avslut. Kalmar FF försökte ett par gånger med halvleken var vår.
Sedan var det den där tvåmålsledningen som vi inledde andra halvlek med. Jag kan villigt erkänna att jag sannolikt såg matchen fram till 0-3-målet med en viss grundoro orsakat av tidigare erfarenheter men det är samtidigt inte en överdrift att påstå att vi släppte in hemmalaget i matchen i andra halvlek. Ja, Kalmar FF höjde sig och gick strakt ut för att vända resultatet men vi lät dom också göra det och det oroade mig.
Visst, det är skillnad på att slappna av och att spela lite mer vaksamt och inte storma fram med allt man har. Men jag hade hellre sett att vi gick ut på jakt efter ytterligare mål istället för att lägga tyngden på att försvara en relativt svag ledning. Inte bara vinna utan målmässigt förgöra motståndet, naturligtvis utan att släppa det defensiva arbetet. Ett nära exempel är hur Feyenoord gjorde i Rotterdam.
Vi höjer inte kvaliteten på spelet i Allsvenskan genom att anpassa våra insatser efter dom svagare lagen, vi gör det genom att tvinga alla att höja sig eller förlora. Malmö FF har stått för en bra insats i detta arbete genom att göra sig till en måltavla, till klubben alla vill slå.
Åter till matchen och det förlösande 0-3 som placerades in av en hårt kämpande Alm i 75:e minuten, återigen genom assist av Robert Gojani.
Alms kyliga avslut kom som en frälsning efter den oro som tagit över i takt med att Kalmar FF började vinna mark och Gojani fick för andra gången vara den assisterande frälsaren.
Efter målet hade Kalmar inte mer att ge och vi supportrar firade i vetskap om att vi skulle vinna för 2-2 var definitivt inte längre en möjlighet.
Med resultatet är vi fortfarande kvar på fjärde plats i tabellen för femte omgången i rad men vi ligger på samma poäng som Malmö FF och det är endast tre poäng upp till AIK i toppen. Det är nu nio allsvenska matcher i rad utan förlust och av dom är sju segrar. Hittills har vi dessutom hållit 0:an i åtta matcher. På sjutton matcher är det tio segrar, fyra förluster och tre oavgjorda.
Jämför vi det med föregående säsong vid samma omgång så hade vi åtta segrar, två förluster och hela sju oavgjorda. Åtta hållna 0:or var vad vi lyckades med under hela säsongen 2020 och vi har det redan efter sjutton omgångar 2021.
Solen skiner verkligen över Elfsborg och det är som sagt bara att njuta i väntan på nästa omgång.
PS
Tack Robert Gojani.
Dina insatser på planen kommer vara saknade och jag önskar dig framgång i din nya klubb. Det värmer att du fick kröna din insats med två assist i din sista match i gulsvart och du skall veta att du för min del alltid är välkommen tillbaka.
