Krönika: Grattis Malmö FF och tack
Den näst sista matchen av årets Allsvenska har spelats och i och med resultatet har den allsvenskan dessutom avgjorts och den sista matchen är endast en uppvärmning inför guldfesten i Malmö.
Förutsättningarna för matchen på Arenan var väl kanske inte dom allra bästa. Åtminstone inte för oss. MFF hade en seger med sig från föregående match och möjlighet att ta med sig guldet hem från Borås. Dom hade flyt i spelet, 4000 ditresta supportrar, ingen direkt guldfrossa och inte minst hade dom Guillermo Molins som visat sig vara en målgörare av rang.
För Elfsborg såg det lite annorlunda ut.
Jag vill inte påstå att allt var illa för hemmalaget men ingen kan väl påstå något annat än att förutsättningarna mellan lagen var olika. För Elfsborgs del var det en blandning av bra och dåligt.
Lasse Nilsson och Stefan Ishizaki var båda sjuka och skulle inte spela vilket inte är det bästa av situationer. Som en motpol till detta fanns både Niklas Hult och Simon Hedlund på plan vilket talade för en viss grad av energi.
Elfsborg kunde inte ta guldet, inte ta plats i Europa 2014, inte ens förbättra placeringen i den Allsvenska tabellen. Det vi hade var att spela för en värdig avslutning av den Allsvenska delen av 2013 och möjligheten att göra det svårt för Malmö FF att ta guldet. Trots en ganska usel säsong vore det en fjäder i kepsen att besegra dom blivande svenska mästarna, då kan man åtminstone säga att vi besegrade dom.
Jag skulle säga att det fanns en tyst överenskommelse mellan klubb, spelare och supportrar att dom enda gulden som skall firas på Arenan är dom gulsvarta.
Allt detta plus att en storm var på väg som faktiskt riskerat att tvinga matchen att flytta på sig
Som bekant kunde matchen spelas och tillsammans gick dom två lagen ut på planen och duschades omedelbart i kallt oktoberregn som skulle hålla i sig matchen igenom.
I stort sett omedelbart efter startsignal är Magnus Eriksson framme vid Kevin Stuhr Ellegaard och kommer med ett avslut. Det är inte särskilt välriktat men likväl ett skrämselskott och därmed var MFF:s intentioner tydliggjorda. Deras plan var att ta med sig guldet.
Muhamed Bangura, vars säsong pendlat från vacker till genomusel är faktiskt i inledningen av matchen bättre än större delen av 2013. Kan det vara så att Ingesson vet att bättre använda och motivera honom? Mina förhoppningar om en bra match av honom grusas tyvärr för varje minut som passerar av första. Han blir bara segare och segare och hans eviga zick zackande, som förvisso kan förvirra försvarare, innebär att det är omöjligt att servera honom välplacerade inlägg. Irritationen inom laget är tydlig. Detta sagt är han fortfarande med och försöker genom hela matchen och kommer med flera egna avslut även om inget är särskilt bra.
Åter till första halvlek där spelet böljar fram och tillbaka. Elfsborg och Malmö FF är starkare men det är någon direkt dominans åt något håll. Malmö FF bli farliga först på individuella misstag från di gule som har problem med farten i dom himmelblå anfallen. Miiko Albornoz har å andra sidan oerhörda problem med att hinna med Niklas Hult som sprudlar av fart och energi. En härlig syn som bådar gott inför 2014.
Så i 36:e minuten klistrar Guillermo Molins bollen vid sina fötter och med perfekt avvägd styrka bombar han in 0-1 bakom en chanslös Kevin Stuhr Ellegaard. Ett mål värdigt ett SM-guld.
Malmö FF får i och med detta ordentlig guldvittring och dom rusar över planen och kommer med anfall efter anfall som Elfsborg tvingas att försvara sig för. Elfsborg håller dock stånd och kommer själva med vackra uppspel med kortpassningar och långbollar från Johan Larsson. Våra avslut är tyvärr inget att skriva hem till mamma om.
När andra halvlek går igång är ställingen fortfarande 0-1. Sebastian Holmén, som dragit på sig en varning i första halvlek, byts ut i halvtidspausen av Anton Lans som fyller Holméns skor med den äran. Där har vi ytterligare en talang i backlinjen.
Matchen fortsätter i andra halvlek på samma sätt som i första. Förhoppningen om att Elfsborg skall vara bättre efter pausen, som så många gånger förut, infrias inte. I 61:a minuten går Beckmann av och Claesson kommer in men det gör inte mycket för att förbättra läget. Jag fann mig själv undrande, och det har jag gjort många gånger i år, vad som händer med samarbetet i motståndarnas målområde?
Uppspelen har, framförallt sedan Ingesson tog över, varit lika effektiva som vackra men när det blir dags att få iväg ett avslut är det som om di gule vaknar upp från en dröm. ”Oj, är jag här framme, vad gör jag nu?”
Om det är en fråga om självförtroende, trötta kroppar, frustration eller rädsla för att misslyckas låter jag vara osagt men någonting är det som inte stämmer.
Chansen att få liv i matchen krossades i 71:a när Guillermo Molins för andra gången nätar och sätter slutresultatet 0-2.
Malmö FF har en stark defensiv, inte omöjlig men stark. Elfsborg fortsatte att försöka men inget fungerade vid målområdet och när klockan visade 88 minuter hade Elfsborg gett upp och Malmö FF kunde spela av tiden.
Vi detta tillfälle hade massor av Malmö FF-fans ställt sig vid sidlinjerna och väntade på att tiden skulle ticka ner. Dom väntade dock inte länge nog och stormade planen med tid kvar.
Skandal!
Som ett resultat av detta gjorde polisen det enda rätta och radade upp sig längs mittlinjen. Det hela blev ganska absurt och hade det inte varit lite roligt om matchen hade fått avbrytas och segern tilldelats Elfsborg. Att SM-guldet tappats till följd av att supportrarna ville fira det.
Detta hände inte och matchen återupptogs.
10 sekunder senare är Malmö FF svenska mästare.
Det är färdigt och för mig återstår nu bara att säga:
Grattis Malmö FF och tack.
Nu är det hela verkligen avgjort och det enda som återstår för oss i årets allsvenska är att spela en enda, helt obetydlig, match.
Jag säger tack för att nu när det är avgjort och spännigen är borta och vi kan inte göra något mer i Allsvenskan.
Gör vi bäst i att lägga oron för Allsvenskan bakom oss och helt hänge oss åt friheten att att lägga all energi på Europa League. Där har vi fortfarande en chans att påverka. Där kan vi vinna.
Grattis MFF och heja di gule.
