Krönika: Kan vändningen redan ha kommit?
"Trots resultatet fanns det flera ljuspunkter i måndags"
Det är inte lätt att vara Elfsborgare just nu. Vi lever i en soppa av frustration som bara tycks bli tjockare ju längre tiden går. Vi försäkras hela tiden om att soppan är nog så god men det vill inte riktigt visa sig på planen.
Trots resultatet fanns det flera ljuspunkter i måndags men om det inte börjar visa sig i resultaten väldigt snart, redan i nästa match, så börjar det bli dags för mer extrema åtgärder.
I säsongens första krönika skrev jag att det i år är viktigare att hålla sig kvar än att vinna och det är en sanning jag fortfarande håller kvar i. Vi kunde åkt ur 2017 och vi var inte långt ifrån det 2018 och det hade varit obeskrivligt bittert om så hade skett men i år är det oacceptabelt. Tidiga framgångar har gjort att jag ens funderat över risken att behöva kämpa för den Allsvenska överlevnaden men nu är vi där. Det är bara 7 poäng som skiljer mellan oss och kvalplatsen och den nu rådande bristen på framgång gör att jag ser dessa 7 poäng som hotande.
Det är som sagt inte lätt att vara gulsvart för tillfället och jag orkar i ärlighetens namn inte gå igenom allt som inte funkade i måndags. Det har gjorts av andra och jag har själv tagit upp ämnet i fler krönikor i år än jag vill tänka på. 7 raka matcher nu utan en seger och bara 5 mål gjorda mot 14 insläppta.
Låt oss istället ta upp några saker som var positiva.
Alejandro Portillos crossbollar och långpassningar var stiligt exakta och sålunda ett efterlängtat tillskott i arsenalen.
Marokhy Ndione är verkligen en spännande och löftesrik spelare som försöker hålla sig framme. Han kommer bringa en ljus framtid med sig när han fått spela in sig i A-laget ordentligt.
Kampviljan i uppförsbacke. Med underläge 4 – 0 brukar dom flesta börja vika ner sig, minns hur det var när vi torskade med 6 – 0 i Malmö 2017. Det är en brutal tyngd att få på axlarna och när man dessutom har haft sådana problem att lyckas i flera matcher innan vore det inte konstigt om man helt enkelt gav upp. Det gjorde inte Elfsborg. Vi var bättre i tungt underläge och kom till flera fina avslut. Vi spelade oss fram utan att krångla till det för mycket för oss.
Slutligen och kanske viktigast av allt: vi fick in två mål. Det är en viktig sak att ta upp eftersom vi inte fått in mer än max ett mål per match sedan vi slog Sirius med 2 – 4 den 27 april.
Hammarby är snabba i sina anfall, har flera spelare som kan göra mål och som ofta visar sig i avgörande ögonblick. Med en sådan offensiv kan man överleva en något slarvig defensiv. Med mer tyngd där skulle Bajen på riktigt kunna konkurrera om toppen och kanske ta sitt andra guld.
Mot detta lag reste vi oss i underläge och gjorde fler mål än vi gjort sedan i våras och var bara marginaler ifrån att göra fler. Det är ett stort steg framåt för Elfsborg så kanske, kanske har vändningen redan kommit.
PS
Skulle det nu vara så att Elfsborg lyckas vända och vinna samtliga matcher som återstår (jag vet att det skulle vara osannolikt för vilket lag som helst) så skulle vår totalpoäng hamna på 60. Det är faktiskt ett potentiellt guldnummer. Bara något att tänka på i mörkret.
