Krönika: Passningen kostade oss segern
"En sådan bjudning kan man bara inte ge ett lag som Malmö FF"
Igår var det då alltså dags för det andra mötet mellan Elfsborg och Malmö FF säsongen 2020. Inför det första var dom himmelsblå säkra på att historian skulle upprepa sig och en lätt seger skulle inkasseras. Så blev det inte. Trots ett enormt övertag i bollinnehav föll Malmö på Borås Arena och vi tog full pott mot dom för första gången sedan innan Johan Larsson lämnade Elfsborg.
Sedan dess är det ingen som har besegrat Malmö FF men det var inget som avskräckte oss när vi ställde upp oss igår. Vi hade chansen att minska avståndet upp till toppen och samtidigt ta tillbaka 2:a platsen som Häcken tagit genom sin seger.
Och sedan inleder vi med årets misstag. Jag är inte överdrivet förtjust i bakåtpassningar som går mot eget mål, det finns alldeles för stora risker med sådant och det måste göras balanserat Så vad gör vi? Stenhård passning rätt mot eget mål som Rönning i stort sett får kasta sig för att hindra från att bli till självmål. En retur som går helt okontrollerat ut till Christiansen, vilket i sammanhanget helt klart är en av dom sämsta för vår del. Holsts passning till Rönning var det sämsta jag sett sedan Gojani och Ishizaki gjorde självmål mot Häcken och en sådan bjudning kan man bara inte ge ett lag som Malmö FF. 1-0 med bara 25 sekunder spelat och med den onödiga klantigheten förlorade vi två välbehövda poäng.
Så, efter sämsta möjliga start fanns det naturligtvis en risk att vi skulle böja oss för händelsen. Mer eller mindre ge upp och låta Malmö FF köra över oss. Jag tror att Malmö nästan räknade med det efter vad som hände i Europa league-kvalet där dom också tog ledningen inom 30 sekunder. Men Elfsborg är inte ett lag som viker ner sig.
Vi inte bara vägrade att acceptera läget vi tog över matchen och resten av halvleken var det i stort sett bara vi som styrde och ställde. Malmö kom fram några gånger men under hela matchen hade dom inte fler än 4 skott på mål mot våra 9. Dessvärre var det bara ett av dessa som kom med tillräcklig styrka och precision för att rendera ett mål men när det kom var det klass på avslutet från Alm. Han springer alltid ofantligt mycket och är otroligt viktig i både uppbyggnad och försvar så det kändes helt förtjänat att han skulle få sätta målet som räddade poäng åt oss.
Tyvärr verkad det som att återhämtningen tog allt vi hade att ge och i andra halvlek lät vi Malmö ta över nästan helt och hållet. Vår offensiv blev mer sporadisk och avsluten svagare. Ndiones inhopp var glädjande piggt och han var viktig i att hålla hemmalaget borta från vårt målområde men det hjälpte inte när vi öste på med nästan lika många felpassningar som Malmö. Och där har vi det. Malmö FF tog över i andra halvlek men kunde aldrig riktigt hota oss och sålunda hade vi vunnit matchen på Alms mål om vi inte gett dom ledningen i ett litet paket 25 sekunder in.
Det var starkt av oss att ta över en halvlek efter en sådan käftsmäll och dessutom att kvittera och ta poäng i Malmö. Men det kollektiva tappet av energi var inte till vår fördel och flera som varit framträdande i första blev helt osynliga i andra. Vi hade chansen att forcera i andra och vi måste orka ta oss igenom en hel match utan att tappa så fullständigt att vi bara kan försvara, vilket vi förvisso gjorde bra men inte lika säkert som tidigare. Alldeles för många misstag kunde kostat oss även det sista poänget. Där finns något att fundera över. Vi har tidigare i år låtit motståndare hålla i bollen i nästan hela matchen och sålunda jagat efter dom vilket borde vara mer ansträngande än att vara det styrande laget. Då har vi orkat hela vägen till slutsignal. Men nu höll vi i taktpinnen i en halvlek lite drygt och verkade sedan ta slut. Varför? Är det täta matcher och att så många spelats av samma uppställning eller är det en ovana vid att vara det styrande laget? Är det att återhämtningen krävde för mycket? Jag gillar egentligen inte något av alternativen men jag hoppas på det senare.
Oavgjort får ändå såhär i efterhand ses som godkänt. Vi blir kvar på tredje plats till åtminstone nästa omgång men vi är fortfarande i toppen av tabellen och där har vi med all tydlighet visat att vi hör hemma. Och Malmö FF som var så väldigt självsäkra inför årets möten mot Elfsborg får konstatera att vi vann poängräkningen med 4 mot 1.
PS
Jeppe Okkels fick inte spela så mycket att det går att dra några stora slutsatser men det lilla vi fick se gjorde mig glad. Han är snabb och tycks redan ha kopplat hur vi spelar. Han kan komma att bli väldigt användbar i kommande matcher, framförallt om han får spendera mer tid på planen i skarp läge.
PPS
Hümmet gjorde succe omedelbart i Örebro och det glädjer mig för hans skull då han har haft det motigt att få det att fungera i skuggan av Jesper Karlsson. Det glädjer mig också att han bara är utlånad.
