Krönika: Tills nästa gång vi ses
"Alla ville dock få visa upp sin bästa sida och bidra"
Sista hemmamatchen i årets Allsvenska är spelad och visst fick vi till ett mäktigt avslut med sång som lockade efter fler mål samtidigt som den firade målen som redan rasslat in.
Helsingborg som redan packat väskan för spel i Superettan kom till Borås Arena utan förväntad uppgivenhet utan snarare med vilja att få avsluta så bra som möjligt. Helt utan rädslan för att förlora eftersom dom inte längre har något att spela för.
Vi spelar bara för att putsa tabellplaceringen och det är knappast så mycket mer än vad gästerna hade men vi skall ju i alla lägen vara numret större än Skånes andra lag, i alla fall säsongen 2022.
Ändå var det långa stunder som Helsingborg fick hålla i bollen och styra spelet. Dom fick komma till fler avslut än vad man hade kunnat få förvänta sig av nästjumbon, förvisso var det inte många som var på mål men ändå. Jag försöker inte ta ifrån Helsingborg någonting, där finns ett antal skickliga spelare men dom har inte fått mycket att fungera i år och i Borås skall vi helt enkelt bara kunna hålla dom borta.
Men vi slarvade. Och frågan då blir varför vi slarvade? Tyckte det vi inte riktigt att det var värt att jaga framåt? Var vi inte riktigt vakna? Eller såg vi slarviga ut för att Helsingborg överraskade oss med att vara oväntat fokuserade?
Oavsett vad svaret är kan jag näppeligen acceptera det ens om det nu faktiskt var näst sista matchen i en redan avgjord serie.
Det som dock hjälper upp betyget är att vi skakade av oss den där dumheten och vann en lika tydlig som rättvis seger. Bernhardsson visade upp en knivskarp skicklighet vid 1-0, för att inte tala om precisionen i assisten från Johan Larsson, och en ovilja att ge sig när han rusade fram genom en snabbt slutande port av försvarande gäster för att placera in 2-0 bara en stund senare.
Bytena gav dessutom en ny energi om än vissa brister i skärpan här och var. Det är naturligtvis inte helt oväntat då flera som byttes in får räknas som framtidshopp och knappast några inspelade veteraner. Alla ville dock få visa upp sin bästa sida och bidra och etablera varför det självklart skall vara just dom som skall få chansen i Allsvenskan 2022. Ahmed Qasem sänkt väl inte direkt värdet på sina aktier med sitt avslut stolpe in.
3-0 är en skön sifferkombination att avsluta hemmasäsongen med. Det går inte att säga något annat och en seger är alltid en mjuk kudde att vila sig på tills att vi ses på Borås Arena nästa gång.
PS
Rasmus Alm har inte spelat länge i våra färger men oj vilket avtryck han har lämnat. Vindsnabb och stenhård har han orädd och till synes utan att någonsin tröttna rusat från defensivt till offensivt område gång efter gång i match efter match och dessutom bidragit med både avgörande mål och assist och en härlig attityd. Applåderat och uppmuntrat sina medspelare och rusat ifrån eller tacklat motspelare och snabbt blivit en självklar del av den gulsvarta truppen.
Det är naturligtvis sorgligt att se honom lämna men det är så det blir. Vi kan väl bara hoppas att Elfsborg är den klubb han saknar när skorna väl packas för hemresan. Till dess, Lycka till.
PPS
Grattis Häcken. Så välförtjänt efter en imponerande säsong. Extra kul naturligtvis att ni fick vinna på IFK:s hemmaplan. Jag måste dock erkänna mig lite stolt över att ni inte lyckades slå oss varken på Hisingen eller i Borås.
