Krönika: Vägen tillbaka
Det finns en låt med titeln ”I can see clearly now”.
Den har spelats in av ett antal artister men den version jag lyssnat mest på är den som Jimmy Cliff spelade in 1993 till filmen ”Cool runnings” (om någon eventuellt inte sett den kan jag bara rekommendera att det görs snarast).
”I can see clearly now the rain is gone” är den första textraden och jag fann mig själv sjungande på låten när jag efter slutsignalen reste mig ur soffan för att hämta dotterns mat.
Frågan man ställer sig är då kanske om jag lyssnat nyligen på låten och därför hade den nära i minnet men det hade jag inte. Jag tänkte på den för att just dom två första raderna för mig beskriver det jag just bevittnat.
I matchen mot Djurgården bröt vi äntligen fram hela vägen och gjorde både ett och två mål men det var bara en match med en lång och tung period precis föregående. Det gamla uttrycket om att en gång är ingen gång gör sig påmint här. Det var i dagens match som vi skulle få se om vi verkligen börjat ta oss ur gropen. Svaret som Elfsborg gav gjorde mig inte besviken.
Matchen inleddes med en ettrig energi som jag inte sett på väldigt länge och pressen var hög redan från början. Samordningen i det gulsvarta lagspelet är verkligen på väg att komma tillbaka till sin goda form igen. Än mer glädjande var att vi inte tappade all energi så fort andra halvlek drog igång utan fortsatte att pressa, fortsatte att jaga efter tappade bollar och gå in hårt för att för bollen mot det offensiva målområdet. Det var rent underbart att se. Elfsborg börjar se ut som Elfsborg igen.
Kalmars mål har jag egentligen inte så mycket att säga om förutom att det var ett avslut som man skall ha en väldig tur om man lyckas hindra. Det är dock alltid extra surt att behöva släppa in ett mål när man dominerar matchen och det gjorde vi verkligen under större delen. Hur länge har vi inte längtat efter att få se det igen.
Lundevalls mål och Ishizakis assist till detsamma var fotbollsgodis och hade det inte varit för en del osäkerhet i avsluten och en heroisk insats från Kalmars målvakt hade vi segrat med stora siffror.
Där kommer ju då det negativa med uppvisningen, det att det fortfarande ibland tänks för mycket innan avslut tas. Det där självklara lugna självförtroendet finns inte där. Det är inte särdeles konstigt att det är så men det är något som måste arbetas med.
Det känns och ser verkligen ut som att Elfsborg är på väg att bli till Elfsborg igen men det krävs arbete och det krävs tålamod för att nå dit.
”I can see clearly now the rain is gone” är den första raden i sången, ”I can see all obstacles in my way” är den andra. Ljuset efter stormen innebär inte att allt är som det ska igen, men det ger oss möjligheten att kunna se vilka problemen är och det är först då som man verkligen kan lösa dom.
