Krönika: Varför är det så?
"Två mål på fyra matcher. Det får en att undra."
Det pågår någonting mystiskt. Jag kan ärligt talat inte kalla det för någonting annat vid det här laget. Den här säsongen som man knappt vågade hoppas på innan den drog igång och som överraskade så positivt när resultaten började komma har av någon anledning kört fast.
Det är en förvirrande utveckling och jag kan inte förstå varför problemen fortsätter såhär långt in i säsongen. Och heller inte varför utvecklingen, om man skall döma av gårdagens match, går åt fel håll.
Senaste matchen vi vann var den 15/5. Det innebär att vi nu spelat fyra matcher utan att vinna. Två förluster och två oavgjorda sedan dess. Ingen kris kan tänkas men låt oss titta lite närmare på det där. Senaste segern var mot AFC som ligger sist i tabellen och igår förlorade vi mot laget som ligger näst sist. Falkenbergs blott andra seger det här året. Låter det illa? Vänta, det blir värre.
Elfsborg är en klubb som alltid har varit synonymt med ett frejdigt passningsspel och mer än det ett offensivt starkt spel. Vi tar oss fram och vi gör mål. En del av arbetet för Thelin när han tog över var att säkra vår defensiv och man kan inte säga annat än att han har varit ganska framgångsrik i det arbetet. Visst, vi släpper fortfarande in för många mål men det är inte lika öppet bakåt som det har varit, i alla fall inte i alla matcher.
Offensivt har vi blixtrat till ett par gånger, jag tänker närmast på matcherna mot Örebro och Sirius, men förutom dessa har det varit skralt med målen. I dom fyra senaste matcherna har det bara blivit två mål. Jag kan verkligen inte bli klok på det. Två mål på fyra matcher. Det får en att undra.
Vi kan ju se vad som händer (och vad som inte händer) av någon anledning har vi väldigt svårt att passa bollen med spelbar styrka. Vi har oväntat svårt att lyckas passa bollen till rätt person och värre ändå har vi en tendens att tappa all fantasi i spelet, all förmåga att anpassa oss efter situationen på planen. Allt detta har vi sett och jag har skrivit om det mer än en gång i år. Men varför är det så? Jag kan verkligen inte begripa det. Spelare för spelare borde vi ligga högre upp i tabellen och vi skulle absolut ha tagit ett par segrar till.
Vi borde helt enkelt inte ha problemen vi har, vissa är så grundläggande att det är chockerande att se. Det må vara Allsvenskan och inte La Liga eller Premier League men det är ändå elitfotboll och professionella spelare.
Det är något mystiskt som pågår.
PS
Mystiken sträcker sig hela vägen till planeringen av årets säsong som nu drar igång mitt i ett pågående VM-slutspel. För mig är det är det en bevis på en uppenbart bristfällig prioriteringsförmåga. Så som det blev tvingades jag välja mellan att se Elfsborg och landslaget och det är bara dåligt. Respektlöst mot ett landslag som inte bara spelade en strålande fotboll utan dessutom såg till att besegra ärkerivalen Tyskland i ett mästerskap för första gången på tjugofyra år.
Stort grattis till damlandslaget och ett lika stort tack för att ni räddade en annars dyster fotbollslördag.
