Krönika: En blick bakåt, full fart framåt!
Snön lade sig till slut över Växjö och vintern har just nu tagit ett fast grepp om vår stad. När jag vandrar hemåt i mörkret och kylan efter en lång arbetsdag så känns längtan efter den passion som Östers IF väcker i mig ännu större.
Min arbetsplats ligger på andra sidan vägen från den plats där Myresjöhus Arena just nu växer fram, och trots att snön just nu ligger tjock över både läktarna och den framtida planen så kan jag redan nu se framför mig en färdig arena, matchdag, med välfyllda läktare.
Vi har ett väldigt positivt år bakom oss, det har kommit in nya ansvariga på ett flertal viktiga positioner i klubben. Vi har äntligen en kompetent sportchef i Peter Kuno Johansson, som går från klarhet till klarhet. Han har gjort flera smarta värvningar trots en begränsad plånbok, och har alltid en ersättare redo när en spelare försvinner.
Det var även Kuno som valde att satsa på Roar Hansen, vilket har visat sig vara ett genidrag. Det finns en helt annan långsiktighet i samtliga sportsliga beslut sedan Kuno tillträdde. Kuno var väldigt medveten om att det måste vara slut på tränarkarusellen som har varit Östers signum genom åren för att Öster återigen ska kunna bli framgångsrika. Han valde att satsa hårt för att få över Roar Hansen från ett motstretigt Ängelholm som ville ha bra betalt för sin huvudtränare. Trots att Öster presenterat Roar som sin nya tränare var inte Öster och Ängelholm överrens, men efter mycket spel fram och tillbaka i media lyckades man till slut lösa Roar. Vi fick vår nya huvudtränare, och den nya tränarstaben med Roar Hansen och Kalle Björklund med flera lyckades förändra en skakig spelartrupp utan självförtroende till ett helt annat lag.
Öster gick från att kvala för att hålla sig kvar i Superettan året innan, till att detta år sluta endast en placering ifrån ett kval till allsvenskan. Vi har fått en mycket målmedveten och sympatisk tränare som jag verkligen känner ett förtroende för. Dessutom står Roar Hansen för en i mina ögon väldigt positiv och underhållande fotboll, men med en bra balans i laget mellan offensivlusta och en stabil defensiv. Öster släppte in minst mål i hela superettan, det säger egentligen allt om den saken.
Många spelare höjde sig rejält från föregående år, för att nämna en spelare så kan man ta Patrik Bojent som plötsligt såg 10 år yngre ut och återigen kunde leva upp till smeknamnet ”Samba-Putte”. Han är en av många spelare som hade en väldigt stark säsong 2011. Förhoppningarna om att äntligen vara ett stabilt mittenlag, och att slippa slåss för sin överlevnad i elitfotbollen, överträffades rejält och det var nog inte många som trodde att Öster skulle lyckas ta en fjärdeplacering på förhand. Hela tränarstaben förtjänar en eloge efter en så pass framgångsrik första säsong.
Östers IF bröt även gamla negativa trender som har hållit i sig alldeles för länge, man är ju inte direkt bortskämd med vinster i premiären som Östersupporter, men just detta lyckades man med efter en stark insats mot ett favorittippat GIF Sundsvall i premiären. GIF Sundsvall var ett av lagen som senare skulle ta klivet upp till allsvenskan. Laget lyckades återigen hitta en trygghet i att spela på Värendsvallen, man fick tillbaka känslan av att hemmaplan är en fördel vilket inte alltid har varit fallet med Östers IF de senaste åren. Det blev ett imponerande hemmafacit – 10 vinster, 2 oavgjorda och 3 förluster blev det när vi summerade Superettan 2011. Och inte nog med att man tog hela 32 av totalt 50 inspelade poäng på hemmaplan, man gjorde det genom att oftast spela en väldigt bra och underhållande fotboll.
Vi fick även se ett Öster som lyckades vinna samtliga smålandsderbyn, särskilt minnesvärda för mig blir bortamatcherna, först när man besegrar Jönköping Södra med 3-0 efter en mycket stark insats både på plan och läktaren av alla tillresta Östersupportrar. Även derbyt mot Värnamo blev en underbar seger, där Mario Vasilj nickar in segermålet och avgör ett oerhört blött och tätt derby. Det var nog fler än jag som var lite lagom hes efter ösregn och sång i långt över 90 minuter men det gör bara hela upplevelsen ännu mer underbar när man vinner på det sättet.
Tack vare Support1930 har rapporteringen och nyhetsflödet från Östers IF gått från obefintligt till lysande, och nu finns det även en närvaro på moderna medier som Facebook och Twitter där Öster tidigare lyste med sin frånvaro.
Tyvärr avslutades detta härliga Österår med en besk eftersmak då det rapporteras att man trots ett sportsligt bra år och att man nästan klarade sitt budgeterade publiksnitt landar på ett negativt resultat på omkring 3 miljoner.
För några veckor sedan blev det även klart att ett av våra stora utropstecken 2011, Emil Krafth, är klar för Helsingborg. Det anser jag vara en mycket bra affär om det rör sig om de belopp det har ryktats om i media. Två miljoner samt en okänd vidareförsäljningsklausul har det ryktats om. Bra betalt och en möjlighet till att tjäna mer pengar i framtiden. Samtidigt sänder det rätt signaler till unga spelare, att Östers IF är en klubb att utvecklas i, och om man får möjlighet att gå vidare till högre nivåer så är Öster beredda att ta den förhandlingen. Vi får även in välbehövliga pengar för att täcka upp det tidigare nämnda underskottet.
Om vi då blickar framåt ett tag, det finns ju så oerhört mycket att se fram emot 2012. Vi går in i en helt ny tid och alla förutsättningar för att bli framgångsrika finns där. Att gå och se fotboll på en modern fotbollsarena med allt som det innebär ska bli ett sant nöje och jag hoppas verkligen att Öster tar vara på alla de möjligheterna som finns med vår nya arena. Samtliga nyförvärv till organisationen kring föreningen känns både spännande och välvalda på förhand.
Det är inte bara på planen man satsar på unga förmågor, man gör en livsnödvändig och mycket spännande förändring på marknadssidan där man anlitat icmedia som ger Hanna Berkesi förtroendet och chansen som marknadsansvarig för Östers IF. Det ska bli mycket spännande att se utfallet och hittills är min känsla oerhört positiv till detta valet.
Sportsligt sett kommer förväntningarna på laget vara mycket högre i år, och det är en press som man måste visa att man klarar av om man ska ha ambitioner på att utmana om de allsvenska platserna i framtiden. Med stabilt ledarskap, kontinuitet i spelartruppen samt en bevisat stark defensiv att bygga vidare på både tror och hoppas jag att Öster kan hantera den utmaningen.
Försäsongen inleddes på bästa möjliga vis genom att besegra Kalmar i en match där man spelade en oerhört bra fotboll med tanke på att det var första träningsmatchen och att man endast tränat i två veckor. Detta har följts upp med ytterligare två vinster då Öster har besegrat både Länslaget och nykomlingen Varbergs BoIS. Spelet har inte kommit upp i samma nivå som mot Kalmar FF, men man lyckas ändå vinna matcherna och det finns absolut positiva saker att ta med sig från båda matcherna. Darijan Bojanic är en spelare som har imponerat väldigt mycket i träningsmatcherna, och han ser ut att kunna bli ett av utropstecknen som får sitt genombrott i år om han kan bibehålla och bygga vidare på sin nuvarande form. Den allra värsta Österabstinensen har stillats för tillfället men min längtan efter premiären är fortfarande lika stor.
Passa på och köp era säsongsbiljetter om ni inte redan har gjort det, för 2012 ska bli ett rödblått år.
