En seger lyckades tränga sig igenom en tät dimma av sorg
Det är onsdag. Det har gått några dagar sedan den allsvenska premiären ägde rum. Åtvidabergs FF vann premiärmötet hemma mot Elfsborg med 2-1. Ändå så är det sorgen av en 43-årig fyrabarnspappa som idag lamslår bilden av fotbolls Sverige.
Klockorna hade vridits fram mot sommartid och lämnat vintern bakom sig under natten som nyss flytt.
Det var en söndag då humlorna surrade, fjärilarna svävade fritt och ljudet från gräsklipparnas smattrande varvades med småfåglarnas överlyckliga kvittrande.
Det var en söndag som surrade av liv.
Öppningen av fotbollsallsvenskan kunde inte fått ett bättre välkomnande ur väderlekssynpunkt. En klarblå himmel, lena vindar och en sol som penslade upp stämningen och förväntningarna inför ögonblicket då en ny säsong äntligen skulle blåsa igång.
Någonstans mitt i alla dessa underbara förutsättningar så fanns det en ondska som ville någonting annorlunda. Som inte kände sig fullt tillfredsställd med situationen som rådde i solskenet mellan Öresunds glittrande vatten och sångerna som snart gungande skulle eka från folkhavet på Olympia, dit så många var på väg med bultande hjärtan, adrenalinstinna känslor och skyhöga förväntningar.
Det fanns en ondska vars känslor styrdes av allt annat än att få uppleva gåshud av sångerna, fanorna, halsdukarna och färgerna på Olympia eller helst av allt här på jorden önskade en kanonstart på säsongen med tre härliga poäng.
Lockelsen hos denna individ befann sig på en helt annan planet och helt andra breddgrader. Långt bortom allt som har med passionen för fotboll att göra. Och ännu längre bort ifrån allting som har med kärlek att göra.
Han fann också sitt offer till slut. Och genom ett besinningslöst våld så fick en oskyldig människa sätta livet till för ett raseri och en grymhet som bara kan översättas med ett enda ord, ondska.
En 43-årig fyrabarnspappa på väg till en allsvensk fotbollspremiär på Olympia kom aldrig dit. Han kom heller aldrig hem till sina barn igen, eller hem till sin familj eller övriga släktingar och vänner.
Hans färd slutade miltals hemifrån när hans hjärta slutade slå och allting blev för evigt släckt.
Han slogs ihjäl för att han älskade fel lag.
Det finns egentligen inga ord för den här tragedins omfattning.
Bara sorg och tårar.
####
Mina tankar inför mitt älskade Åtvidabergs FF premiär hemma på Kopparvallen mot profilstarka Elfsborg, hade svårt att släppa loss från kedjorna av sorg som tyngde sinnet och som på något vis bedövade de normalt orkanhöga förväntningarna och spänningarna inuti kroppen inför en högtidlig allsvensk premiärdag.
Söndagens händelse i Helsingborg har lagt sig som en tjock dimma av sorg över hela fotbolls Sverige.
Applåderna till Klas Ingesson värmde gott. Kopparslagarnas och Guliganernas gemenskap värmde.
Och visst tinade känslorna upp när Viktor Sköld var så nära, när Henrik Gustavsson svarade för en fenomenal räddning och visst utbrast det en enorm glädje när Ricardo Santos visade prov på stort fotbollsartisteri och gjorde 1-0 till vårt Åtvidabergs FF.
Men sorgen låg ändå där som en skugga över händelserna på planen i denna så efterlängtade premiärmatch. Den vägrade att skingras, precis som hos fyra barn och en familj som mist sin pappa i ett hänsynsfullt och besinningslöst våld på grund av sin kärlek till sitt fotbollslag.
####
Andra halvlekens inledning dominerades av ångesten att tappa ledningen mot ett Elfsborg som tagit över och dominerade tillställningen ute på planen. Boråsarna kom närmare och närmare, men var inte fullt så finurliga och samspelta som Åtvidabergs FF var när man vackert och effektivt broderade sig igenom Elfsborgs försvaret och " Pliggs" avslutande passning hittade fram till Abukabari som kunde forcera in det gudomligt viktiga 2-0 målet.
Glädje och andrum.
Ett litet tag i alla fall innan Elfsborg malde igång igen och pressade oss hårt bakåt. Och plötsligt var det som om tidens vingar stod alldeles still när det värkte av längtan av att få uppleva sitt livs första premiärseger i allsvenskan med mitt Åtvidabergs FF.
ÅFF krigade, slet och kämpade men ändå så kom den ödesdigra reduceringen från Elfsborg, som hotade att sticka hål på drömmen om en kanonstart på säsongen och möjligheten att få skriva in ännu ett kapitel av guldkantad historia med ÅFF.
Men ÅFF höll ut och putsade elegant på statistiken gentemot Elfsborg, en statistik som på senare år har blivit rena rama allsångshäftet av fullträffar.
Den som hotade allra mest och var allra närmast att förstöra den här aftonen var Viktor Prodell.
Klädd i gult och svart.
####
Det var oerhört skönt att vårt ÅFF inledde 2014 med en superviktig seger. Första halvlek var bitvis strålande och lovar gott inför framtiden.
Sen önskar man ju av hela sitt hjärta att denna öppningen öppnar upp lusten för alla med blåvita hjärtan att besöka Kopparvallen inför kommande matcher. Publiksiffran var en smärre katastrof och egentligen ett hån mot ÅFF och Elfsborg i den här premiärmatchen, som var värd en betydligt större publiksiffra än den ynkliga som letat sig till Kopparvallen denna måndag.
####
Kalmar borta nästa. Ännu en tuff utmaning. Unga Kalmar som gjorde en överraskande kanonsäsong i fjol, premiärvann i första omgången borta mot svårspelade BP och fick därmed liksom vi, en skön start på årets allsvenska.
####
Hela dagen igår vajade den blåvita flaggan elegant hemma längs framsidan på mitt hus på Ingemansvägen mitt i Mjällby.
Jag hissade den av kärlek, av stolthet och av lycka till Åtvidabergs FF och till fotbollen i söndags några timmar före den allsvenska säsongen 2014 skulle blåsa igång. Solen strålade från en klarblå himmel och lika ivrigt och kärleksfullt som mitt hjärta i det ögonblicket tickade, lika livligt och glatt tickade säkert hjärtat hos den 43-åriga Djurgårdare som ställt in siktet på Olympia i Helsingborg.
Idag sörjer hela fotbolls Sverige honom.
Och jag har tänkt flera gånger sedan detta ofattbara skedde, att jag vill inte bli ihjälslagen för min kärlek och för min stolthet för mitt lag Åtvidabergs FF. Och skulle heller aldrig få för mig att önska livet av någon annan bara för att hon eller han äger den unika förmågan och känslan av att kunna älska ett fotbollslag.
Vi måste få slut på det grymma och meningslösa våldet kring fotbollen.
Vi äger ju allihop förmånen av att få leva i ett fredligt land...
//// Allas Broder
