En viktig seger
Hammarby kunde åka hem från Södertälje med tre väldigt viktiga poäng i bagaget. Seger mot Assyriska med 2-1 efter mål av Kennedy och Lallet.
"Luften är lättare att andas nu. Tack". Min vän Anna summerar även min känsla i sin tweet efter matchen. Att det går lättare att andas. Att segern mest gav lättnad. Tre viktiga poäng i kampen om nytt kontrakt.
Hammarby kom till spel utan en sjuk Robin Tranberg och en avstängd Nik Ledgerwood. Istället fick Rynell kliva in centralt tillsammans med Besara och Kennedy. På topp var Erik Sundin tillbaka efter avstängningen senast och Theorin fick ta plats på bänken och istället spelade Max von Schlebrügge mittback.
Det var ingen vidare fotbollsmatch vi bjöds på. Spelet var långsamt och rätt idéfattigt i den första halvleken men vi går ändå till pausvila i en skön ledning. Hammarby tilldöms en straff när Erik Sundin vräks omkull och från min position såg straffen solklar ut. I samband med utvisningen drar en hemmaspelare på sig sitt andra gula och tvingas syna det röda. Fram till elvameterspunkten stegar Kennedy fram. En Kennedy som fått ta emot hånfulla ramsor från hemmapubliken som naturligtvis hade hoppats att han skulle återvända till Södertälje istället för till oss.
Kennedy är stensäker och sätter straffen där den ska. Som jag uppfattade det valde han att inte fira målet alls. Vi tvingas till ett byte i den första när Billy Berntsson gör sig illa. In kommer Michael Timisiela.
Direkt i inledningen av den andra halvleken får Mikael Rynell sitt andra gula kort. Naturligtvis är jag partisk men det kändes som en klar kompensationsutvisning. Domaren hade svårt att hålla matchen. Det small rejält ett par gånger. Med varsin man utvisad blev det större ytor på plan. I en omställning ligger Christophe Lallet på rulle, verkar nästan ha ögon i nacken, för han går perfekt upp på Timisielas fina passning och lobbnickar bollen över den utrusande målvakten. Sköna 2-0 och vilt jubel hos oss på bortasektionen.
Förövrigt var det över 1100 bajare på bortasektionens läktare. Jag måste säga att det imponerar på mig efter måndagens förnedring.
Plötsligt pekar domaren på straffpunkten igen. Detta efter att Kennedy, vad jag tycker, bränt ett givet mål efter fin framspelning av Sundin. Tydligen är någon på hans fot och domaren ser det. Kennedy själv haltar och Sundin tar snabbt bollen och lägger upp den på straffpunkten. Stolpen är i ivägen. Istället för att stänga matchen återstår en kvarts ångest.
Och mycket riktigt. Nog fasen får hemmalaget dessutom göra ett mål. Man nickar in reduceringen och går sedan för fullt för en kvittering. Ångest och hönsgård. Hjärtat i halsgropen. Jag måste medge att de sista tio minuterna var riktigt jobbiga. Och Assyriska saknade inte chanser.
Men idag gick det vägen. Vi höll undan och tre ytterst viktiga poäng inkasserades. Tack för det.
Idag tyckte jag att det var skönt att se Max tillbaka. Han spelar lite mer aggressivt och det behövs i försvarsspelet. Han skulle få mitt pris som dagens bäste spelare. Även Hopf förtjänar beröm för ett par viktiga räddningar där på slutet.
Återigen, jäkligt viktiga poäng i kampen om nytt kontrakt. Nu väntar Brage hemma på måndag och om jag uppfattat saken rätt så ska Tim Markström inte få spela den matchen.
Vi ses i vimlet.
