Eskilsminne IF - IS Halmia 3 - 0 (2 - 0)
Match i åttonde omgången av söderettan anno 2015. IS Halmia besöker Harlyckans IP i Helsingborg och Eskilsminne IF i en intressant match där extra viktiga poäng spelades om, i vart fall extra viktiga för bortalaget – vårt kära IS Halmia.
Det var ju en trevlig inramning och ganska välbesökt, runt 300, denna sista söndag i en allt annat än försomrig maj. Blåsigt, molnigt och regnet hängde inte lite i luften när IS Halmia gästade Helsingborg, Harlyckans IP och Eskilsminne IF. Som sagt även dessa är som FC Höllviken en pigg nykomling som har och i denna match hade noll procent press på sig. Detta till skillnad från vårt kära IS Halmia som med vetskap om vad man kan prestera, åtminstonde offensivt presterar i princip noll för tillfället. Skulle det släppa idag eller skulle det fortsätta med både oflyt i viss mån, men huvudsakligen prestationsångest och oförmåga i skarpt läge? Lagen möttes ju i träningsmatch i början av mars där EIF gick segrande ur den matchen så man var naturligtvis väl förberedd på vad som komma skulle...
IS Halmia rapporterades inför matchen ha tränat på bra och med flera tillfrisknanden i sista stund kunde tränare Lindau ställa upp med i princip ordinarie trupp, endast Egzon Maholli saknas fortfarande, naturligtvis ett avbräck i sig. Dessutom, inför match - Sjögren, Ribic och Crona med två gula kort och med hot om avstängning. Men trupperna formerades, med en liten överraskning och ett försök till förändring och kickstart enligt följande:
Jonas Käck
Erik Ferman – Johan Mangfors – Wilhelm Ingves – Per Gulda
Robin Thomassson – Ervin Ribic – Sebastian Crona
Kevin Amuneke - Niclas Taube – Robin Sjögren
På bänken: Ola Lindh, Jonas Lindh, Kalle Neale, Dorde Antonic, Vigan Ademi och Max Eggertsson.
Matchrapport
Alltså Kevin Amuneke till höger i en friare roll där Niclas Taube skulle sköta bollmottag och vidare leverans och Amuneke och Sjögren röra om i djupet med understöd från mittfällt och ytterbackar.
Det börjar minst sagt bra, med god rörelse och en fin inställning och redan 3' är Amuneke losspelad till höger och drar på ett skruvat skott som tyvärr landar i överkant av ribban. 5' Fullt ös och i efterdyningar av en hörna kommer inlägg till kvardröjande Mangfors som i bra läge framför mål nickar strax utanför. Det blir ett väldigt tryck från Halmia men EIF-spelarna hittar sina positioner och stör tillräckligt och med frenesi så lägen uteblir även om det försöks både med instick och några skott som blockas. EIF får knappt låna bollen och är inte över halva plan förrän 27´ en rensning når EIF:s topp, i klart offsideläge, som missas och fri med Käck en tåpaj strax utanför. 31' Långt Halmiaanfall, bollen på ett snöre och läge för Amuneke strax utanför straffområdet och en bomb med högern metern utanför EIF-målvaktens högra kryss. 35' Ny lång rensning av EIF-försvaret blir perfekt kontringsboll till ledig spelare till vänster, denne snubblar sig fram och får till en perfekt strumprullare som touchar halmian till plötsligt fri EIF-spelare. Ny strumprullare som på något sätt och med knapp styrfart naturligtvis letar sig in vid Käcks högra stolpe till ett snöpligt 1-0. Man tror knappt sina ögon...Mer halmiatryck därefter och 41'plötslig bollstuds på tuva, snodd boll och blixtsnabb attack mot glest försvarsled, bollen på ett snöre och enkelt till ett ännu snöpligare 2-0.
Första halvlek är spelmässigt årets hittills bästa från Halmias sida och bollinnehavet bör procentmässigt ha varit i närheten av 90-10. Mycket rörelse och fint kombinationsspel. Flertalet skott och fina intentioner strandar på tidigt och rätt parkerad Eskilsminnebuss. Orättvist, visst – men spelet går som sagt ut på att göra mål och det gör EIF med flyt och ackuratess.
Förväntad rivstart av andra halvlek uteblir. Halmianer med klart hängande huvud och sänkt energi och 3-0 är nära redan 47' där det kontras med fart och fläkt - inspel från vänster avslutas strax utanför. 59' Lindau agerar och byter tidigt, Ademi/Eggertsson in och Sjögren och Mangfors går ut. Det blir en viss injektion. Redan 60' Ribic igenom i djupled till höger, fint inlägg till helt fri Ademi som tar god tid på sig och försöker placera in bollen vid vänster stolpe. Helt otroligt dyker en häl upp och styr bollen utanför! Om vi inte kan få dit de lägena så blir det svårt att ens göra mål. Halmia håller därefter i gång spelet bra men återfaller lite i gamla synder där det slarvas i passningar och klara skottlägen ratas till förmån för extra spel till kollega som får försöka hitta bättre lösning. Blir naturligtvis med detta nya kontringslägen för äckligt disciplinerade bussresenärer i EIF. Det är nära 3-0 igen 73' när EIF ställer om till höger, inlägg och bollen styrs undan i sista sekunden. 77´Långt Halmiaanfall avslutas med lågt skott vid vänster stolpe av Kevin men målvakten står naturligtvis redan där. 81' Halmiahörna från vänster och når frilöpande Eggertsson som nickar strax utanför. Allt på ett kort nu, Ingves i anfallslinjen och 85' ny kontring av EIF – chip i djupet till fri spelare som chippar strax utanför. 89' Snabbt anfall centralt där Taube hittar Amuneke till vänster, hårt skott som blockas till hörna av vilt kämpande EIF-försvarare. Hörnorna avlöser varann och efter en sådan ny snabb kontring i glest Halmiaförsvar och retfullt spiken i kistan till 3-0 som kunde blivit 4-0 94' där Käck tvingas till en svettig räddning på ett närskott. Matchen slut och svansen mellan benen på både spelare, ledning och 15-talet tillresta supportrar.
Sammanfattning
Jag måste få säga att första halvleken var det bästa jag sett hittills i år och att det känns mycket ledsamt att konstatera att inte man får utdelning på ett sånt rent ut sagt överlägset spelövertag. Man kan med lite tur och större skicklighet ha avgjort matchen redan efter en kvart. Men oturen och okunskapen, väl pålästa motståndare och obefintligt självförtroende omöjliggör det spelet går ut på – mål, för tillfället. Det kom några skott igen men de är alldeles för få – lägen saknades inte. Jag rekommenderar att till nästa match så provar vi att skjuta ännu mer – på vinst och förlust. Vinsten kan bli mål. Hatten av till Eskilsminne som inte bara gjorde en oklanderlig fickparkering av stor buss men dessutom visade prov på kliniskt avslutande när lägena uppstod. Det är lätt att förstå att våra spelare ger upp lite när utdelningen uteblir. Men just nu är det enda som kan vända kuttingen – fortsatt stehårt arbete och skjut för f*n!
Det finns sedan ett bra tag säkert önskemål både i klubbledning och i supporterskaran om både det ena och det andra. Det finns snabbfixar men det borde vara bekant att det finns ingen ekonomi för varken det ena eller det andra. Som sagt, stenhårt arbete – både från spelare, ledare och supportrar är det enda som kan vända detta för tillfället...Jag har mycket svårt att se att det är möjligt att mitt i säsongen som vissa förespråkar, att gå ifrån att vara ett spelförande lag till ett spelförstörande lag. Dock finns det möjlighet att göra vissa ytterligare rockader i laget. Det kan inte bli sämre utdelning poängmässigt på att testa exempelvis Ingves i en offensiv position.
Nästa söndags möte är mer än ett halvt friläge som måste förvaltas. Jag vet att spelare och ledare sätter för det mesta sätter stor press och stora krav på sig själva med all rätt. Vi som står bredvid, hejar och tittar gör det alltid. Lunds BK på Örjans Vall på söndag kan och bör bli vändningen på denna mardröm.
I med- och motgång – Heja IS Halmia!
