Ett axplock ur sällskapets 123-åriga bildarkiv
Idag fyller Örgryte IS 123 år. Vi firar med att visa några utav de mest klassiska bilderna, från grundandet 1887 till 2000-talet.
Wilhelm Friberg stolt bärandes de vackraste utav fanor.
Sven Rydell. Möjligtvis något bortglömd i skuggan av Simonsson, Gren och Börjesson, men 156 mål i Allsvenskan och 49 i landslaget talar sitt tydliga språk.
Medaljutdelning efter en av många seriesegrar. Karl-Erik "Tölö" Kristensson har svårt att hålla sig för skratt. Förståeligt.
En startelva som inte går av för hackor. Eller vad sägs om legender som Gren, Simonsson, Börjesson och Wing?
En riktig drömfemma. Rune Börjesson, Gunnar Gren, Karl-Erik "Tölö" Kristensson, Agne Simonsson och Rolf Wetterlind lattjar lite med bollen.
Simonsson & Börjesson hittade varandra som handen i handsken. Simonsson räknas som en av Sveriges främsta, och även Börjesson var oerhört framgångsrik med bland annat två skytteligavinster.
När Il Professore lämnade Italien och Genoa för att avsluta karriären på hemmaplan var valet av lag självklart. Vad skulle kunna vara ett värdigare avsked än att spela för Örgryte IS?
En av klubbens största, Sören Börjesson, hyllas efter sitt avgörande mot Jönköping Södra. Hur han avgjorde? Med en frispark såklart!
Senaste, men förhoppningsvis inte sista, SM-guldet kom 1985 och här är hjältarna i all sin glans.
15 år senare kom ännu en titel om än inte lika tung - Svenska Cupen. På bilden firar bland annat Thomas Perstedt, Morgan Nilsson, Joachim Karlsson och Marcus-går-på-vatten-Allbäck.
Några år efter det inleddes Brasilien-eran, vilket nästan ledde fram till ännu ett SM-Guld. Så blev det icke, men vilka minnen man har ifrån den tiden.. Afonso, Paulinho och Ailton underhöll oss alla och visade hur fotboll är ämnat att spelas.
2004 började det att gå utför och laget tvingades kvala för att stanna kvar i högsta serien. När allting såg som mörkast ut klev han fram - Tryggvi Gudmundsson. Den stundtals hånade islänningen fick till världens genom tiderna snyggaste felträff och räddade kvar sällskapet i Allsvenskan.
Men så mycket mer än konstgjord andning i några år innebar inte det där målet. Sportsligt sett har ÖIS gått vilse någonstans på vägen, och ekonomiskt blöder klubben värre än motståndarnas försvar gjorde när Simonsson & Co trampade igång när det begav sig. Det må vara hänt. Det viktiga nu är att vi hittar ett sätt att resa oss, tillsammans, och hitta tillbaka till vägen som genom historien gett oss både publikmässiga och sportsliga framgångar. Att åka ur Allsvenskan är ingen katastrof, det har hänt förut, utan det viktiga är att man reser sig och kommer ur starkare och klokare än innan. Med den kunskap, passion och kärlek som finns hos alla Öisare finns alla möjligheter att göra detta. Och vi ska göra detta. Något annat finns inte på kartan. För tillfället tycker jag dock att vi nöjer oss med att lyfta på hatten för ett anrikt sällskap.
Grattis Örgryte IS på födelsedagen. Du har nu 123 ljus att blåsa ut på tårtan. Låt oss hålla tummarna för att det blir många, många fler...
