AIK - IFK Göteborg
2 - 0

Ett övertygande AIK körde över ett blekt IFK Göteborg

Söndagsaftonens klassikermöte mellan AIK och IFK Göteborg slutade med en övertygande seger för de svartgula. Två heta kandidater till ’Årets mål’ bäddade för 2-0-vinsten och ett oerhört blekt Blåvitt ska nog vara glada över att siffrorna stannade där.

Mötena mellan AIK och IFK Göteborg brukar vanligtvis innebära heta och känsloladdade bataljer. Lite som i derbymatcher brukar skönspelet lysa med sin frånvaro och matcherna brukar i mångt och mycket istället präglas utav kamp och ställningskrig. Idag fick vi se något helt annat. Efter att ha lämnat Örebro med endast en poäng tidigare i veckan ställde AIK återigen upp med den 3-5-2-formation vi vant oss vid. IFK Göteborg ställde så vitt jag kunde se inte inte upp överhuvudtaget.

Efter sin lyckade debut mot Örebro fick Robin Jansson fortsatt förtroende från start, den här gången till vänster i trebackslinjen. Milosevic - tillbaka i elvan efter lättare skadebekymmer - fick därmed utgå från höger. Centralt fick Saletros chansen från start och på topp ackompanjerades Goitom aningen förvånande utav Ahmed Yasin. Stefan Silva och Nabil Bahoui, som annars hade känts som de naturligaste alternativen bredvid Henok, ansågs inte redo att starta matchen. Det skulle dock inte dröja mer än 30 minuter innan de båda hade hunnit bytas in ändå.

AIK:s elva i sin helhet (3-5-2): Linnér - Milosevic, Karlsson, Jansson - Lundström, Olsson, Adu, Saletros, Lindkvist - Goitom, Yasin

AIK tog tag i taktpinnen från minut ett och höll tålmodigt i bollen i väntan på luckor i det lågt stående motståndsförsvaret. Luckorna kom att visa sig oftare än vanligt och genom kvickt kombinationsspel centralt i banan radade halvchanserna upp sig. I den tolfte minuten var dock oturen framme för jag vet inte vilken gång i ordningen den här säsongen. Efter en duell med en motståndare blev succevärvningen Robert Lundström utburen på bår. In byttes Stefan Silva och Yasin flyttades ner från anfallet till Lundströms wingbackposition.

Även om bytet genomfördes på olyckliga grunder så ledde det till ett utav de snyggare målen vi fått se AIK göra på hemmaplan sedan flytten till Friends Arena. I den tjugonde matchminuten hittade bollen via mitten ut till Lindkvist på vänsterkanten som sin vana trogen skickade in ett inlägg i straffområdet. Bollen hittade fram till Stefan Silva som felvänd(!) och halvliggande i luften drog till med en vänstervolley som letade sig in i det bortre krysset. Lyckan blev dock inte speciellt långvarig för Silva som bara tio minuter efter målet, och 20 minuter efter att ha bytts in, tvingades kliva av planen på grund av en muskelskada. In kom Nabil Bahoui och AIK hade nu alltså tvingats förbruka två utav sina byten redan efter trettio spelade minuter. Sista kvarten av andra halvlek präglades även den utav svartgult spelövertag och AIKs centrala trio Saletros, Adu & Olsson fullkomligen dominerade på mitten.

Bara några minuter in i andra halvlek kom matchens andra mål och den definitiva spiken i kistan. Och herregud vilket mål sen! Kristoffer Olsson - planens klart bästa spelare över 90 minuter - drog igång ett anfall centralt i banan. Han väggade sig fram med Bahoui, spelade tillbaka till Bahoui som skarvade vidare mot Lindkvist som i sin tur frispelade en framåtrusande Olsson med en klack. Fri med Pontus Dahlberg väljer Olsson att retfullt chippa bollen över göteborgsmålvakten. Tack och godnatt.

Återstoden av matchen kontrollerades av ett AIK som trots otur med skador och andra avbräck visade att de verkligen blir att räkna med i år. Försvaret såg bergsäkert ut och Oscar Linnér plockade säkert in de få bollar som letade sig fram till hans mål. Att tempot drogs ner en aning sista trettio minuterna av matchen kändes logiskt sett till att Norling & co knappast har råd att åka på några fler skador. Dessutom väntar fortsatt tajt matchande då AIK tar emot Sirius redan på fredag för att sedan ta resan upp till Uppsala onsdagen veckan efter.

Sammanfattningsvis en mycket väl genomförd insats såväl kollektivt som individuellt. Tidigare nämnda Kristoffer Olsson sticker ut och spelar ikväll i en klass för sig. I övrigt står Robin Jansson för ännu en fin insats, så även hans mittbackskollegor Per Karlsson och Alexander Milosevic. Sist men inte minst så har vi Rasmus Lindkvist som efter en svag inledning på säsongen har börjat hitta tillbaka till gammal god form, vilket onekligen bådar gott inför resten av vårsäsongen.