Förvisso så visade vi en enorm karaktär när såväl Djukanovic som Fenger gick sönder tidigt i den första halvleken. Där och då kändes det som att luften gick ur oss men idag hade vi tydligen bestämt oss för att trots dessa stora bakslag, vilka gladeligen kunnat ursäkta en förlust, visa att Hammarby anno 2023 faktiskt har ett hjärta. Segern är givetvis jävligt söt men det var väl många spelare som tog sig för baksidor eller var kraftigt bandagerade efter 90 minuter spelad fotboll. Vi får säkerligen en uppdatering kring läget men det finns en viss klump i magen över att vi nu ska behöva börja rotera igen för att täcka upp positioner och roller som kanske kunde ha fått börjat sätta sig en aning. 


Försvarsspelet

Givetvis ska Nalic ha frispark innan 2-1 och utan otur så lyckas Kurtulus bara drämma iväg bolljäveln istället för att stöta den i eget mål. Men vid 3-2 så är det ett under hur Radetinac med fyra spelare omkring sig stillastående bara kan få vänta på att bollen ska nå hans panna och sen in i mål. Hur Hammar tänker i minut 87 är oklart men det beror också på att läget får uppstå. Resultatet än ändå onödig dramatik i och med 4-3 på den efterföljande straffen.

Försvar startar högt upp i planen men skall kanske främst grundas i trygghet, positionering och samspel mellan defensiva spelare. Gång på gång på gång har vi misslyckats med detta i år och det fortsätter dessvärre.  Det blir i det närmaste schizofrent att efter förra året ha varit ett av Allsvenskans absolut bästa defensiva lag. 2022 snittade vi 0,9 insläppta per match, hittills i år är det än så länge 1,9. Det finns ett otal förklaringar till detta och vi har fått se allt ifrån grova individuella misstag till kollektiva misslyckanden men oavsett vilket så behöver vi fortsatt konstatera att redan efter 8 omgångar har vi släppt in närmare 60% av målen vi gjorde på hela förra säsongen. Problemet är här och det kräver en lösning.


Hyresgästerna var verkligen klappusla!

Idag utsattes jag för ett övergrepp!

Medan jag stod och väntade på tricken så tvingades jag se hyresgästernas ’abonnerade’ tunnelbana passera. Av passagerarna är min uppskattning att de bestod av ungefär 70% avklädda 14-åriga killar vilka svettiga, aspackade och naiva stod och slog på glaset mot perrongen innan de åkte ut till den geografiska plats och den arena där de inte har något att göra (oavsett hur långt deras självbedrägeri går). Jag kan bara h oppas att deras resa hem var lika trevlig. 

Utöver det faktum att hela jävla clownföreningen djurgården är pinsam så var de det även på plan idag. Statistiken inför matchen visade att vi är näst sämst i Allsvenskan när det kommer till presspelet, likaså ligger vi i botten när det kommer till offensiva situationer samt avslut i och kring straffområdet. Insatsen idag var inte alls imponerande då vi enbart mäktade med 4 skott på mål. Hyresgästerna stod för lika många och hade dessutom 60% innehav samt väldigt mycket mer av spelet. För vår del ska därför vi vara glada att föreningen från Östermalm var så klappusla idag att detta inte gav dem någon fördel. 

Det är dumt att klaga på en åsna om den inte äter med den kniv och gaffel du gett den. På samma sätt tänker jag väl kring hyresgästerna efter matchen idag? För deras egen del tror jag däremot att det största problemet är hur de skall klara av att se sig själva i spegeln imorgon bitti, svårt lär det vara. 


Framöver då?

En derbyseger är underbar och jag tror att detta kan komma att bli en klassiker. För att vara jävligt jobbig så kvarstår däremot många av de frågetecken vi hittills haft under säsongen. Vårt grundspel hackar betänkligt, rollerna på plan känns oklara och lägg därtill ovanpå det en eventuell hög med skador på viktiga spelare. Läget och säsongen ser allt annat än bra ut men just de kommande dagarna kan vi i alla fall titulera oss derbysegrare, veva Kenta ett par gången extra och njuta en aning mer när han sjunger:

Bajen tar kål på djurgården
För Bajen är bäst