Fem Reflektioner efter Sirius borta
Bortasegermaskinerna Hammarby åkte till ett soligt Uppsala igår och lyckades efter en jämn batalj ta med sig tre poäng därifrån. Nedan följer några reflektioner.
Studan alltjämnt en favorit
Gårdagens seger markerar Bajens fjärde raka på arenan (tredje raka i Allsvenskan), vilket är anmärkningsvärt då Hammarby inte kan stoltsera med särskilt många bortasviter, framförallt inte efter årets inledning. Det känns väldigt skönt att denna fick hålla sig intakt, inte bara för de tre poängens skull, utan även för att eventuellt ge laget lite självförtroende inför kommande matcher på bortaplan. Det är ju ingen hemlighet att Bajen varit direkt svaga på den fronten, och gårdagens bortaseger var lagets första i Allsvenskan denna säsong. Konstgräs och ett relativt svagt Sirius är självklart viktiga faktorer, men man ska heller aldrig förringa insatsen från de tusentals grönvita på plats i Uppsala igår.
Nahir spelade som Nahir igen
Dominant, delaktig och ett ständigt hot i 90 minuter. Jag tyckte faktiskt att man såg vissa tendenser under de bättre delarna av Elfsborgsmatchen där Nahir visade att han ville mer. När han spelar så kreativt och med den finess han visade igår är det väldigt få spelare i Allsvenskan som kan stoppa honom. Det handlar väldigt mycket om delaktighet, då många lag i år väldigt enkelt lyckats stänga hans ytor och mer eller mindre markera bort honom ur matchen. Det han gör igår som påminner om förra säsongen är dels hur kreativt han hanterar den tuffa markeringen, men också hur hög klass han visar i svåra lägen. Små ytor, felvänd mot två försvarare, det spelar liksom ingen roll. Bara att hålla tummarna att formen håller i sig!
Påväg att lossna för ungdomarna?
Utöver Besaras insats gjorde även detta mig väldigt glad under gårdagens match. Flera av de yngre som kanske inte riktigt fått det att lossna så mycket man hade hoppats på ännu gjorde riktiga kanoninsatser igår. Erabi fortsätter att slita som en oxe och igår lönade det sig, vilket förhoppningsvis bara är början då han varit bättre än vad hans ”stats” visat denna säsong. Alper, som faktiskt varit direkt svag vid flera inhopp i år, ersätter Loret på ett väldigt bra sätt. Igår var han lugn och metodisk men utan att bli orörlig. Det nyaste tillskottet Rafferty med ytterligare ett piggt inhopp, även om det kanske känns som att många är lite väl tidiga på att sätta rejäl press på honom. Vilket leder mig till Montader.
Gick vi kanske händelserna lite i förväg?
Jag kan knappast ha varit ensam om att i början av mars i år, efter en match i cupen mot ett uruselt giffarna, tänka att Madjed skulle göra 10 mål innan sommaren i Allsvenskan. Han såg så oerhört bra ut, hade verkligen allt. Speeden, tekniken, avslutet. Det har dock blivit tydligare och tydligare att han har det tuffare mot bättre motstånd, där han blir lättläst och inte får samma utdelning när han viker in. Han vill så gärna göra mål varje match, men kommer liksom knappt till avslut. Det är dock ingen tvekan om att han har något internationellt över sig, och kommer bli riktigt bra. Någonstans kanske det är nyttigt som supporter att då och då behöva påminna sig själv om att det är rätt få 18-åringar som gör 10 mål på en halv säsong i Allsvenskan.
Kalmar nästa
Trots alla bottennapp och ständiga huvudbry som denna säsong inneburit är vi inte så långt efter vissa lag som man rent spontant känner har gjort en bra säsong. Vid vinst på söndag hamnar vi exempelvis på samma poäng som Kalmar (med en mer spelad), som ju definitivt varit godkända hittills. Godkända var de däremot icke mot Elfsborg, och det känns som att vi kommer att få se ett revanschsuget KFF.
Forza Bajen!
