Fem snabba: DIF-MFF 0-1
Mästarna från Malmö. Obesegrade. Nio poäng av nio poäng möjliga. Men usch, vad långt inne det satt!
Bortamatch
Man hade nästan glömt bort känslan; hur det är att resa iväg och besöka ett lag med stolthet att försvara och ett massivt publikstöd i ryggen. Efter hemmasegern mot Halmstad och det något tacksamma borta-arrangemanget mot Trelleborg kändes det både ovant och oroande att möta ett Djurgården som verkade ha ersatt ödmjuk respekt med offensiv lusta. Att det var ett regerande mästarlag som besökte ett lag med mer blygsamma fjolårsmeriter märktes föga under den första halvleken. Anfallen avlöste varandra. Tempot var högt och närkamperna aggressiva. Även om Mehmetis stolpskott i inledningen var den mest minnesvärda aktionen så kändes det som en väldigt öppen historia.
Minut 45
Först, ett väldigt fint, men också symptomatiskt resultatlöst, anfall från trion Molins-Larsson-Mehmeti. Kort därpå, en spektakulär utrusning från bortapublikfavoriten Touray som efter lite trixande gav Hamad skottläge och… målvaktshands! Rött kort till Pa Dembo och frispark till Malmö i farligt läge. Så där ja… Hann man tänka med senaste matchen i färskt minne. Den följande frisparken var bra, men nyinsatte Vaihos räddning var bättre. Känslorna var blandade i paus, vad skulle komma härnäst? En uppvisning av ett övertaligt Malmö eller en heroisk insats från ett decimerat Djurgården?
Trycket
De första tjugo minuterna av den andra halvleken bjöd på många kvävda jubel. Värst var det nog när Jiloan Hamads skott långsamt slickade utsidan av den bortre stolpen. En lindad Daniel Andersson, en hårdskjutande Aubynn och en Daniel Larsson som gjorde allt rätt förutom den sista touchen ändrade inte på det oavgjorda resultatet.
Citatet : ”Det finns inga skönare segrar än 1-0.”
I den nittionde minuten hade jag börjat förbereda ett försvarstal för idrotten fotboll och en redogörelse för hur underhållande även en 0-0-match kan vara. Det slapp jag, och ingen är väl mer nöjd än jag. Kvällens tre poäng ska vi vara väldigt glada över. Ett uppriktigt tack för god match och trevlig helg önskas Djurgården, det i särklass bästa motståndet hittills i år.
Jimmy Durmaz
Fick lite skit av undertecknad för sin skådespelartalang i onsdagens Sex och Jävligt offside. Ikväll avgjorde han med en egen variant på Karate Kids fågelspark; en vänstervolley rätt upp i krysset. In my face, som man säger. Och i detta fallet…. Med glädje.
Dessutom…
Alla i och kring Malmö FF är överlyckliga över att ha en så kvalificerad keeper som Johan Dahlin. Alla utom möjligen andremålvakten. Dusan Melicharek har haft ett dygn på sig att läsa om allas farhågor och rädslor efter Dahlins skadebesked. Ändå håller han idag nollan och bjuder på flera viktiga räddningar. Starkt!
