Fem snabba efter IFK Göteborg - Malmö FF: 0-0
Det blev mållöst i toppmötet mellan Allsvenskans mesta mästare. Chansfattigt och mer spännande än underhållande.
En pånyttfödd klassiker
En fullsatt nygammalnygammal arena och strålande vårväder gav en lovande inramning. Den inledande matchbilden var säkert njutbar för ett ungt nederlagstippat lag som redan överträffat allas förväntningar. Inte lika roligt för det rutinerade, favorittyngda laget med för dagen tunga avbräck i startelvan. Inget vidare skönspel från något håll, ingen var riktigt nära att vara farliga men hemmalaget var närmst. Ett stolpskott utmärkte sig dock, det som från malmöläktaren kastade in en rykande bengal in i Johan Dahlins straffområde.
Andra halvlek
Malmö lyfte sig, skärpte upp bollinhavet och passningsspelet men åstadkom ändå nästan ingenting. Uddlösheten var lyckligtvis ömsesidig. Bonke Innocent gjorde en lika oväntad som bra säsongspremiär i en halvlek som bjöd på kamp och högt tempo. Oscar Lewicki och Eric Larsson fick släcka ett antal bränder från olika positioner i en bökig match. Molins visade vid flera tillfällen sin nyttighet, Safari koncentrerade sig på att vara smart istället för snabb med beröm godkänt. Markus Rosenberg hade inte någon av sina bästa dagar och Andreas Vindheim är fortsatt långt ifrån storformen.
0-0
Ett minst lika rättvist resultat som 1-1 i Norrköping för några veckor sedan. Tidigare i eftermiddags med namn som Christiansen, Bachirou och Berget borta kändes det som att jag accepterat ett kryss med lättnad. Så känns det tyvärr efteråt också.
Rasmus Bengtsson
Satte sig ner med smärtor i ena knäet i 55e minuten, byttes ut 20 minuter senare. Hela Malmöfamiljen höll andan, men Rasmus gav lugnande besked i intervjuer efteråt.
Jaha?
Ett toppmöte utan mål. Faktiskt utan målchanser också, några chanser till målchanser gick möjligen att skrapa fram. Högt tempo, bra intensitet men resten? Antingen är coacherna djupt besvikna eller jättenöjda eftersom matchen malde på ungefär likadant i 90 minuter. Knasigt, och lite obehagligt att i stunder dominerade Blåvitts ungdomar i duellspelet. Vi förlorade inte efter en jämn match, ibland får en vara nöjd med det.
