Fem snabba efter MFF - ÅFF: 4-0
Malmö FF tog sig an ett formstarkt Åtvidaberg på bästa sätt och levererade säsongens mest övertygande seger.
Storseger
En jämn första halvtimme och en knapp men inte orättvis uddamålsledning i paus. Åtvidaberg uppträdde organiserat och var med bra i matchen. Malmö hade spelet men inte det självklara kommandot när östgötarna antingen sänkte tempot eller sökte snabba spelvändningar.
I andra halvlek lyfte Malmö på foten och satte den på pedalen intill. Med mer än tjugo minuter kvar var matchen stängd och vunnen. Målskyttar: Eriksson gånger två, Friberg och Forsberg.
Självförtroendet
Ett för dagen nykomponerat anfallspar. Omformering på det känsliga innermittfältet. Säsongens hittills viktigaste spelare Rantie och Halsti vilande på bänken. En Hamad med utlandsrykten i skallen. Ny stor match på torsdag… Men nä, inget av detta verkade störa koncentrationen eller motivationen hos de himmelsblå. En solid seger och en säker trepoängare. Sådana här odiskutabla resultat är man inte bortskämd med. Desto ljuvligare när de kommer!
Magnus Eriksson
Har onekligen fått höra ett och annat under våren men kvällens match borde skänka glädje åt både Magnus och hans kritiker. Den förre ÅFF:aren startade kalaset idag med att sätta både ettan och tvåan tätt intill stolproten. Floskeln ”Släkten är värst” låg nära till hands, men det ville man ju inte tänka så länge Kristian Bergström fanns på plan. Om detta bara är början på en fantastisk höst återstår att se...
Serieledning
Visst, Helsingborg kan fortfarande komma ikapp och förbi på egen hand. Men, ikväll föll så många bitar på plats samtidigt att Malmö FF nu bör betraktas (och fruktas) som en allvarlig guldkonkurrent. Inte bara på grund av de andra lagens växlande form, utan faktiskt för att egna spelet blir alltmer effektivt. Hallå där nere!
Hibs nästa
Med kvarten kvar och alla byten gjorda kunde bara skador förstöra en perfekt somarkväll. Låt oss hoppas att varken behandlingen av Magnus Erikssons lår eller att smärtan i Pontus Janssons axel var av det allvarligare slaget. Simon Thern var tvungen att lämna redan i halvtid, och fram tills på torsdag kommer vi tvingas att ställa oss frågan: Kan man spela fotboll med ett brutet lillfinger?