Fem snabba F91 Diddeleng - MFF
MFF vidare till playoff - återigen utan att briljera
Vidare
Ok, ska man vara superkrass så är det egentligen bara en sak som spelar roll i en sån här match och det är att gå vidare. Och det gjorde vi. Gott så. Sen kan man såklart ha åsikter om hur det såg ut och gick till. Och det är vi många som har. Men, playoff väntar och det är det viktiga.
Ofokuserat här - även där?
Jag erkänner att jag hade lite svårt att hålla ordentligt fokus på matchen, . Det var lite twittersnack, lite småfix hemma, och annat som man inte gör om man verkligen är med i matchen. Sånt som lätt kommer när man går in i en match med 3-0 i ryggen (och dessutom inte helt lämnat semesterhjärnan bakom sig). Tyvärr verkade det som att det var likadant i MFF:s trupp. Men, en väsentlig skillnad är ju att spelarna har detta som jobb, de måste kunna mota de känslorna i så stor utsträckning som möjligt.
Ordentlig blåsning i paus
Di blåe kom ut med bra intensitet i andra och efter bara 5 minuter fick Buya Turay premiärmåla på passning av Ceesay. Ett par minuter senare var det dags för en ny målgivande passning av Ceesay, denna gången till Ola. Efter att hemmalaget haft väl som mycket som vi i första halvlek kändes det nu för en stund tryggt, som att vi kanske, för en gångs skull, skulle se till att få den där "håll käften segern". Men...
Medvinden mojnade. Eller, ja, dog ut helt...
Återigen, som så många gånger den här säsongen, hände det som inte fick hända. När det äntligen kändes en smula tryggt så öppnade MFF-spelarna upp en ren motorväg framför stackars Johan i mål som på kort tid fick plocka ut både en och två bollar ur nätmaskorna. Det är lite skrämmande att se hur enkelt motståndarna ganska ofta kan få komma igenom vårt försvarsspel. Detta trots att det knappast är några duvungar som spelar där. Visst, med den stora ledningen hemifrån kändes det tack och lov inte superfarligt idag ändå.
Fedel ljöd över arenan
Med väldigt glest på läktarna (i TV såg det ut som en läktare under pandemin) hörde man idag återigen vår härlige Jonnie Fedel på, framför allt, våra defensiva fasta. Jag vet att jag är väldans känslomässig och nostaligisk när det gäller MFF, men jag tycker det är viktigt att vi har med oss gamla hjältar i det vi presterar idag. Fedel hör definitivt till de hjältarna.
