Fem snabba HBK - MFF
Besvikelse
Såklart kan det blir trögt med bortamatch mot HBK efter en urladdning som den mot Rangers och med returen nära förestående. Men så ser ju nu vardagen ut, den ska klaras av, och flera "nya" spelare fick speltid. Det finns ju alltid en motståndare och HBK gjorde det bra försvarsmässigt. Men, oavsett hur man vänder och vrider på det så känns det långt ifrån okej med poängtapp mot HBK. Trist, särskilt med så bra stöd på plats.
Efterlängtad udebanetur
För äntligen var klacken på plats även på bortamatch. Många har längtat länge efter detta, även många som blev utan billjett. Men de som var på plats gjorde verkligen vad de skulle. Riktigt bra tryck med få pauser i sången. Underbart tyckte jag och säkert de flesta med mig. Jobbigt tyckte dock en herre framför mig på medialäktaren som redan efter en kvart undrade om de aldrig skulle sluta. Jag log inombords och tänkte: Förhoppningsvis inte.
Intressant med annat perspektiv
Det är ju bara att inse att de flesta av oss som supportar fotbollslag är mer eller mindre enögda. Därför är det lite kul ibland att se saker och ting från ett annat håll. När mina flöden i sociala medier var fulla av inlägg om HBK:are som glas-spelare, klena typer och filmare höjdes röster på läktaren runt mig om att ge både ett och fler gula till Malmöspelare. Även jag har ju himmelsblå ögon så mitt omdöme går väl inte heller att lita på fullt ut. Jag kan bara konstatera att det titt som tätt låg mökblåa spelare i gräset i första halvlek.
Bänken
I första halvlek såg det stundtals, framför allt inledningsvis, lite rörigt ut i MFF. Efter hand blevv det stabilare men man skapade inte mycket farligt framåt. Då måste det ju vara ganska skönt som tränare att ha en "hyfsad" bänk att ta till för att försöka skapa förändring. Redan i paus kom Bonke och Brimancevic in och en bit i andra kom även AC och Colak in. Dessutom kom Berget in med kvarten kvar Det är spelare som många lag skulle vilja ha i sin startelva. Framför allt 2 gånger AC gav en injektion framåt, men utan att lyckas avgöra
Lewicki flyger
Ja, jag inser att det inte var en matchavgörande detalj och inte något som är speciellt med den här matchen, men jag kan inte låta bli att lyfta det ändå. Även om man redan i förväg vet vilken sjuk spänst han har så är det fullkomligt ljuvligt att se farbror Oscar gå upp i höjddueller. Vid två tillfällen tidigt i första halvlek var där två dueller mellan 173cm Lewicki och 188cm Boman. Lweicki vann såklart. Med råge. Bara en av alla saker att tycka om med fabror Oscar.
