Fem snabba HIF - MFF 1-1
Efter en mållös första halvlek trillade målen in i andra halvlek. Först Uronen och sen Wilton Figueiredo som kvitterade under matchens avslutande tio minuter.
En pinne
Efter Elfsborgs guldfrossa och AIK:s sena tappade poäng mot Peking var situationen sådan att vi bjöds in lite i den absoluta täten. Tre poäng skulle ge oss serieledning (om än delad).
Det blev en poäng, och att ta en poäng på Olympia tycker jag känns rätt okej. Två till hade varit en bonus.
Inte minst känns 1-1 okej efter att vi tappat det mesta av spelet i andra halvlek. Helsingborg var det bättre laget i andra halvlek, och då känns det bra att vi kunde komma tillbaka från underläget.
Mål på hörna
Ja, ni läste rätt. Efter att ha åkt på kontringar på i princip varje offensiv hörna i matchen blev det helt sonika en farlighet med fem minuter kvar. Fribergs hörna studsade ner till WIlton som inte direkt fick den renaste träffen han fått i historien, men bollen studsade in till ett fantastiskt härligt 1-1. Vackert? Nä. Skönt? Jepp.
Sen var det förmodligen så att det inte skulle ha varit hörna, men eftersom det var rätt svårt att se efter fyra, fem repriser på TV så får man nog acceptera att det var svårbedömt.
Dessutom kan man väl säga som så att det fanns andra situationer som var svårbedömda och där HIF fick domsluten med sig. Inte vårt fel att det bara var vi som utnyttjade situationen.
1-1 i straffsituationer
Det blev en hel del uppståndelse kring Wiltons handssituation efter kvitteringen. Jag nöjer mig med att konstatera att det var två situationer under matchen. En där HIF tog bollen med handen i straffområdet och en där vi.
Skitmål
Johan Dahlin gör på det hela taget en utsökt insats. Han gör en mindre bra insats i matchen, och det straffade sig rejält.
Hade matchen slutat 1-0 till HIF hade nog inte Dahlin sovit en minut i natt. Det går inte att komma från att anledningen till att Uronen fick bli målskytt i dag var att Johan Dahlin bjöd på en riktig prakttavla.
Tack för att det inte blev helt avgörande.
Pontus Jansson
Det finns flera spelare som förtjänar beröm i dag även om vårt spel inte var på absoluta toppnivå under de avslutande 45 minuterna. Exempelvis gör den bespottade Daniel Larsson en fantastisk insats sett till arbetsinsatsen och intelligenta löpningar. Erik Friberg fungerar återigen bra med sitt löpande och passningsspel.
Men den i särklass bästa spelaren är Pontus Jansson. Efter formsvacken i samband med Häckendebaclet har Pontus hittat tillbaka, och nu är han återigen fantastiskt. I första halvlek är det landslagsklass - och han är inte sämre i andra halvlek. Tack Pontus. Tack för din inställning och tack för din kvalitet.