Fem snabba Ludogorets-MFF
Känslostorm i dryga 90 minuter som avslutades i tokglädje.
Vi gjorde det igen!
Champions League, here we come! Jag vet inte vad jag ska säga. Mer än att jag är så förtvivlat stolt över det här laget. Och att jag älskar att vara MFF:are.
Otrolig nervpärs
Kalldusch efter knappa 10 min när Ludogorets gjorde mål. Sen Rieks bortdömda mål. Efter en dryg halvtimme sätter sig så den spelare som man absolut inte under några omständigheter vill se en skada på ner och grimaserade illa. Men jo, Johan tvingades byta. Sen glädjefnatt efter Birmas frisparksmål. Pratade med min 85åriga mamma i pausen och konstaterade att det nog var bra för hennes hälsa att inte kunna se matchen. Hemmalaget satte hårdare press på MFF i andra. Så, efter ett ganska sällsynt MFF-anfall, kommer domarna på att de nog ville VAR-granska nåt som hänt tidigare - straff till Ludogorets. Sen bodde hjärtat mer eller mindre permanent i halsgropen resten av andra halvlek. Man är väl inte riktigt klok som håller på med det här.
Hotta VAR i nällorna
Nej det handlar inte ett dugg om att vi förlorade på VAR-bedömningarna idag. Har aldrig gillat möget och idag fick nog alla vi motståndare vatten på vår kvarn. För ärligt talat, poängen med VAR är väl att komma till rätta med felbeömningar och diskussioner kring domslut? Är det då vettigt att det krävs granskande i ett par minuter för att konstatera att AC:s knä eller tå var nån knapp centimeter för långt fram och att därmed en offside föregick målet? På riktigt? Och att efter ett anfall komma på att "vi måste nog kolla en grejsom hände i andra straffområdet för ett tag sedan". När VAR-granskningssignalen kom undrade jag vad som kunde ha hänt när AC anföll. "Allting är inte rättvist" sa Källström i paus (visserligen som försvar till VAR-bedömningen). Just så. När det finns bedömningar inblandade går det aldrig att få någon milimeter-rättvisa. Så lägg ner möget.
Moral och mental styrka
När Dahlin visade sig skadad sjönk mitt mod, jag tänkte att fasen, där rök nog chansen. Samma känsla fick jag när Bonke blev utvisad mot Rangers. Jag borde väl ha lärt mig att så reagerar inte det här laget. De tror inte allt är förlorat. De lägger sig inte ner och dör. För vi är Malmö, vi är Malmö, MFF.
Kapten ACs glädjetårar
Det går att lyfta fram många en sån här kväll, men jag nte komma på fler enstaka punkter eller spelare. Så jag väljer med att avsluta med det jag ser medan jag skriver klart dessa fem snabba: AC:s tårar i ögonen, darrande röst och stora leende.
