Fem Snabba: Malmö FF - Degerfors (5 - 0)
Mesta Mästarna visar sin klass igen efter en total överkörning av Allsvenskans sämsta bortalag.
Högt tryck
Efter två matchprestationer som inte höll måttet av Di Blåe, där de såg ut som pensionärer som njöt av lite gåfotboll så är tempot och trycket äntligen tillbaka.
Man får säga vad man vill kring att man är tillbaka på hugget nu när vi ”bara” möter Degerfors, men tre poäng är någonting man måste kämpa för oavsett motstånd.
Det är förståeligt att det blir tufft att prestera sitt bästa när man inte är säker kring lagkaptenens livshälsa, men nu när man vet att AC har fått vård och medicinskt ingripande så ser det ut som att laget äntligen kan andas ut och fokusera på fotboll.
Trion med Vecchia, Bolin och Ali ser otroligt skarp ut med konstanta anfall och skott, även mittfältet och ytterbackarna är återigen högst delaktiga i anfallet, ingen är rädd för att attackera målvakten.
Det här är hur vi ska vi se ut, det här är vad vi saknade de två senaste matcherna.
Hugo och Hugo
Hugo Larsson gör sin sista hemmamatch och spelar som om det är Champions League final, det är en vacker prestation och ännu vackrare blir det när han sätter in ett iskallt mål. Försäljningen av Hugo är en stor förlust för laget, men är ens tak för hög för Allsvenskan får man helt enkelt tåla att se en sådan spelare lämna laget. Som tur är finns det god bredd i truppen, Hugo Bolin som fick sin första start i Allsvenskan var spelaren som stod bakom assisten för Hugo Larssons mål. Bolin spelade med otrolig klass, energi och hunger på plan.
Nyligen gick Bolin ut med att han är öppen för utlåning, för han vill ju såklart få spela, men framtiden ser ljus ut för honom och mer speltid är något han definitivt förtjänar.
Lide slarv
AC saknas, IKT saknas, Derek lämnar plan, Tinnerholm inte tillbaka i truppen än och listan fortsätter… ursäkterna finns, men slarvet är ändå för högt. Enklare lägen omvandlas inte till mål, en hel del ”unforced errors” som man skulle säga i tennis-språk, misstag som orsakas av spelaren själv i stället för att motståndet skulle orsaka det. Lyckligtvis nog handlar det mest om småsaker, en halv sekund för sen till en löpning, att någon står en ynka meter ifrån där bollen placeras, att man missar mål med 10-15cm, men sådana småsaker kan fortfarande kosta oss mål, poäng och resultat; småsaker kan och har kostat oss dyrt när vi möter lag som inte är lika svaga som Degerfors.
Håller lugnet
Degerfors spelar ett försvarsspel som egentligen inte ska hålla i Allsvenskan, det är en otroligt låg nivå och fokuserar mest på att sätta händer i rygg, hänga armen runt halsen, smyga in en stämpling och hoppas domaren inte ser, ett fult spel helt enkelt som påminner mer om Luleå eller Skövde snarare ett Allsvenskan lag. Men det är skönt att se att Di Blåe klarar att hålla lugnet trots sådana situationer som vi såg i Svenska Cupen mot sämre lag med liknande ”taktiker” i sitt försvar, i stället för att man försöker hämnas på spelare eller matcha nivån av fult spel väljer man i stället att fokusera på de planerna som Rydström gjort inför matchen, och det ger resultat.
Tre enkla
Trots avsaknaden av nyckelspelare så dominerar Mesta Mästarna motståndet i 90 minuter, lite slarv och lite missförstånd här och där men ingenting dåligt som sticker ut. Däremot är det mycket bra som sticker ut, och i dagens match är det hur väl vi utvecklas match efter match som särskilt skiner. Motgångarna har enbart gjort detta lag starkare.
Tack för allt Hugo!
