Fem snabba: MFF - HIF 1-1
Varför krångla till det, här har ni fem snabba.
Inramningen
En vacker gräsmatta, en himmelsblå himmel, ljummen vårluft, två taggade lag och fullsatta läktare. Det blir inte bättre förutsättningar än så här. Det var sång, kamp och hög intensitet både på plan och läktaren, precis som det ska vara.
Släkten är värst
Simon Thern visade än en gång att släkten är värst, även om Simon är himmelsblå rakt igenom så var han i Helsingborg under ett år och såklart, som reklam i brevlådan, bevisade han än en gång att det ligger en hel del i det gamla ordspråket.
Ledband och korsbandsskador
Först var det Alexander Blomqvist som drog av korsbandet. Alex kändes väldigt stark på försäsongen och det var tragiskt när han drog av korsbandet. Fem minuter in i matchen mot HIF vred Helander knäet i en duell mot Accam. Den första rapporten lyder att ett inre sidledband delvis är av. Det som är glädjande är att man i paus talade om en rehabilitering på 2-6 veckor om prognosen stämmer, vi får hoppas att den stämmer för då ser vi snart Helander igen.
Krampaktigt anfallsspel
Malmö har extremt stora problem med att spela ett kreativt och effektivt anfallsspel. Man förlitar hela sitt spel kring Tokelo Rantie. Magnus Eriksson ligger för långt ner i plan och yttrarna, främst Hamad, påminner allt mer om en defensiv ytter än en offensiv ytter som han var från början i MFF.
Mittfältet
Det centrala mittfältet i MFF med Halsti och Friberg är inget mittfält som vill hålla i bollen och det hade behövts i andra halvlek. MFF behöver en frisk och hel Ivo Pekalski i laget när det blåser och man behöver någon som håller i bollen och låter medspelarna komma upp i plan. Om det är någon värvning som MFF behöver så är det en vass central tvåvägsmittfältare som är bekväm med bollen.
