Fem snabba MFF- IFK Malmö
Inte mer än oavgjort för MFF mot IFK Malmö i årets första match.
Nya ansikten - kommande stjärnor?
MFF ställde upp med två olika elvor i halvlekarna. När några av de ordinarie (som Traustasson, Rieks och Eric Larsson) dessuom stod över på grund av småskador och en del inte fick plats av andra orsaker (som Rasmus och Gall) så gavs det plats för flera unga, framtidsspelare. Jag tyckte inte att någon av dem gjorde ett massivt avtryck, men de tog för sig bra och viktigast är kanske erfarenheten de fick med sig. Edvardsson, Eile, Nanasi, Widell...Vem vet, kanske är detta namn som blir lika frekventa i matchrapporter om några år som AC och Toivonen är idag.
Oavgjort men ingen nagelbitare
Let's face it, första matchen för säsongen innebär sällan bländande spel och säger inte sådär vansinnigt mycket om vad som komma skall resten av året. Det handlar om att få minuter i benen på så många spelare som möjligt,att komma igång. Visst, en del spelare som inte var bofasta i startelvan förra säsongen vill såklart vissa vad de går för. Men det är ju knappast så att spelare som Antonsson, Sarr, och Nalic spelar sig vare sig in eller ut ur startelvan baserat på premiärmatchen. Visst, vi vill alltid vinna och att få oavgjort mot ett nyblivet division ett lag är en smula irriterande men inte något jag ligger sömnlös över.
Snygga mål
Vi må bara ha fått oavgjort, men de mål vi gjorde var snygga! Och det var väntade spelare som var inblandade, möjligen med undantag av en. I första halvlek slog Ola en fin passning till Beijmo, löpte vidare in mot mål. fick tillbaks bollen och satte den säkert upp i krysset. I andra var det ett samspel mellan Berget och AC som resulterade - JIB slog en riktigt läcker passning till AC som inte ville vara sämre än Ola och säkert satte bollen i mål.
Nytt år - saknaden består
Den här tiden på året, försäsongen brukar vara speciell, en mysig känsla där förväntningarna inför säsongen byggs upp. Första träningen är såklart härlig, där man återser massa gamla vänner och med glädje fryser medan man ser en ganska ospännande träning. Men framför allt är träningsmatcherna härliga: Matcher på mindre arenor, med ganska lite publik. Man kommer nära planen, nära spelet och hör snacket, hör smällarna. Det speulera och snackas mycket kring säsongen som ska komma. Nu börjar vi som vi slutade förra säsongen, framför TV:n Det är kul att se på grabbarna på planen igen men det är samtidigt en smärtsam påminnelse om det vi saknat så mycket.
Vi är igång
Det må vara lite segt och ringrostigt och spelet må lämna en del att önska, och i det här fallet även resultatet. Men efter ett par månader med bara silly season snack är det för jäkla skönt att det nu är dags för matcher igen. Som man längtar efter matcher med riktig nerv och känsla. Även om man bara får se det på TV.
Vad vill vi se i nästa match?
Trots ett inte alltför skrämmande motstånd skapade MFF inte så mycket. Spelet gick ganska långsamt, spelarna som intervjuades efter respektive halvlek var överens om att det behövs mer fart i passningsspelet och mer beslutsamhet. Fart och beslutsamhet bör leda till fler målchanser och där vill jag förtvivlat gärna se Antonsson näta. Jag vet att många redan räknat bort honom men jag hoppas fortfarande. Jag skulle också gärna se Traustasson visa sig på väg mot god form.
