Malmö FF - IFK Norrköping1 - 1
Fem snabba MFF-Norrköping 1-1
Ett extremt skadedrabbat hemmalag gör det ändå rätt bra. Adi Nalic ledningsmål är en riktig läckerbit. Men vem somnar gott i natt?
Vem hade kunnat gissa?
Jag försöker erinra mig vilka förväntningar och spekulationer som fanns i vintras, innan säsongen började. Vilka spelare föreställde jag mig själv skulle bli viktiga under säsongen? Om vi en tidig februaridag fått gissa om en septembermatch mot det då förväntade topplaget från Östergötland – hur många av de himmelsblå som klev av planen i halvtid hade man gissat? Vem hade plockat någon enda av superettanmålisen Diawara, den HIF-anfrätte Olsson, eller tunnisen Nanasi som en av två centrala mittfältare. Och räck upp handen den som visste vem Peter Gwargis var! Därtill Brorsson som kapten utbytt mot Eile.
Pappa Erdal
En dag med så många oerfarna är det viktigt att någon tar ansvar. Erdal Rakip har haft en litet knepig säsong. Visserligen en hel del speltid, men har sett ut att lida av att han aldrig får det där fulla förtroendet. Idag gjorde han allt. Vann massor av boll, byggde anfall, sprang kopiöst, var lagom småful och stoppade kontringar. Och se djupledslöpningen mot hörnflaggan i den sista ordinarie matchminuten.
Olssons maskhållning
Skådespeleri är den del av fotbollen. Vi ser det oftast i samband med filmningar. Martin Olsson gav idag skådespelarkonsten en ny dimension när han höll på att tappa bollen som siste man i minut 92. När situationen trasslat ut sig, släntrar Martin sakta upp i plan med en kroppshållning som till 100% utstrålar att han hela tiden har full kontroll. Star quality.
Huvudlöst
Häromsistens fick Peter Gwargis ett direkt rött när han uppenbart oavsiktligt råkade sparka Marcus Berg i bröstet. Alla är väl egentligen överens om att det var en riktig bedömning. Det som gäller är att varje spelare är ansvarig för sin kropp. Gott så, annars skulle vårdslösheter kunna leda till allvarliga skador. Men det verkar finnas en kroppsdel fotbollsspelare inte behöver ta ansvar för. Huvudet. Idag knockade Sören Rieks – helt oavsiktligt – Viktor Agardius. Det ledde till att Norrköpingsspelaren fick kliva av med en befarad hjärnskakning. Frispark, men ändå inget kort. Jag är givetvis inte den som klagar i just det här fallet. Men domarpraxisen förefaller här skallskadad.
Tredje gången ogillt
Det finns bara ett sätt att avsluta den här texten. Likadant som matchen. I moll. Båda matcherna i fjol kvitterade Norrköping i slutminuterna. I år har det nästan aldrig känts tryggt när MFF varit i ledning i slutet. Upplagt för ångest sista tjugo alltså. Men icke. Idag lyckades ett Malmö berövat på en mängd trygga nyckelspelare ganska enkelt hålla Peking ifrån sig och lugnt spela av matchen. Laget hade mod att ligga kvar ganska högt och pressa när man inte hade boll. Rullade annars runt och lät tiden gå. Klockrent. Om det inte vore för att Colak hållit ut sin arm när han magade undan ett inlägg. Om vi bara behållit fokus på ett inlägg till.
